Behöver vi verkligen en myndighet till? - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Lena Eriksson—5 Feb 2016

Jag tycker att det finns många bra tankar i utredningen Gestaltad Livsmiljö om hur arkitekturen i framtiden skulle kunna förstärkas. Men det finns också ett antal stora frågetecken. Behöver vi verkligheten ännu en myndighet, det vill säga ytterligare ett lager byråkrati, med en generalarkitekt?

Vore inte en genomgripande förenkling av byråkratin på plats? Har vi verkligen en ekonomi och struktur som klarar denna. Eller ska organisationen ersätta okunskap inom våra förvaltningar? Det påpekades under Sveriges Arkitekters Arkitekturfrukost om Gestaltad Livsmiljö att vi i Sverige har koncensus som målsättning. Vad denna konsensus medfört inom politiken, stora anonyma organisationer och bolag har vi under de senaste åren erfarit.

Så det är väl knappast rätt väg att fortsätta. Inom politiken har koncensus skapats med idén om stordriftsfördelar och lydiga medborgare. Tyvärr åtföljs detta av ett stagnerande tänkande. Många av de som vill något flyttar. Jag förstår att de stora arkitektföretagen nu uppskattar denna utveckling. De har ju utifrån denna koncensus utvecklat sina strategier, det vill säga hur de ska bli ännu större, för det är ju storleken som räknas. Det verkar som om en av strategierna för framtiden ska vara att vi pratar, inte skapar.

En åldrande koncensus följs av tystnad, konflikträdsla och rigiditet. De parter som gynnas av konsensus hittar över tid sina platser och hur de ska formulera och hantera frågeställningarna. Detta medför en strävan mot resultat som gynnar dem själva och/eller den organisation de arbetar för. Det skapar lätt den form av korruption som makten med tiden tar som självklar.

Jag är tveksam till att de som fattar beslut i koncensus är de som skapar vår framtid. De senaste stadsministrarna har ofta uttryckt en önskan om en ökad etablering av nya företag. Vi måste vara medvetna om att småföretagandet i Sverige är mycket lågt. Idén om stordriftens fördelar straffar oss över tid.

Koncensus utgår från att ”överheten”, politikerna, beslutar vad som ska gälla, ramarna växer, och utifrån detta kommer alltid de som är verbalt välrustade att gå före de som har andra förmågor. Med andra ord: vi har för stor tilltro till de vältaliga.

Vi som jobbar i branschen ser fram emot en reformering mot mervärde, men i motsats till hur man i Danmark gått tillväga ska vi förlita oss till koncensus. Sett över tid har den danska arkitektkåren under de senaste 60 åren fostrat en mångfald världsberömda arkitekter och arkitektföretag, vilket jag anser borgar för deras förståelse för arkitekturens villkor. Danskarna utgår från Doers medan vi utgår från Talkers.

Århundradena går, Machiavelli som var väl förtrogen med politikens krafter skrev år 1469: ”Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så vådligt att leda, ingenting så osäkert i framgång, som att söka införa en ny tingens ordning. Den som förändrar får nämligen som motståndare alla dem som lyckats väl i det gamla och endast ljumma försvarare i dem som kan tänkas fungera i det nya.”

Arkitekturfrukosten som film

Lars Tholst, arkitekt SAR/MSA