Arkitekter byts ut när det är dags att projektera - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

18 Feb 2015

Flera arkitekter vittnar om att de blir utbytta när det är dags att ta fram bygghandlingar.

– Lyckligaste situationen är att behålla jobbet när projektet går över till totalentreprenad. Det känns som en triumf att klara det. Attans att det ska vara så kämpligt! säger Alessandro Ripellino.

Han är inte ensam om att oroas över tendensen att byggherrarna konkurrensutsätter ursprungsarkitekten när det blir dags att ta fram bygghandlingar. Sveriges Arkitekters styrelseledamot Martin Videgård skrev nyligen om ett sådant fall på sin Facebook-sida, vilket följdes av en rad sympatiserande kommentarer.  Det är uppenbart att det smärtar att bli av med ett uppdrag man engagerat sig i och jobbat länge med. Särskilt som man vet att det är i bygghandlingsskedet många viktiga beslut som påverkar slutresultatet fattas.

– Det är oroande att se hur ofta arkitekten konkurrensutsätts och byts ut mitt i projektet, det leder bara till dåliga slutresultat.  Vi måste ta tag i frågor som rör upphovsrätt, branschetik och ansvar, säger Martin Videgård.

Exakt hur ofta ursprungsarkitekten byts ut finns inga fullständiga siffror på. Men de uppgifter som finns i Byggfaktas databas visar att det skett någon form av arkitektbyte i åtminstone 65 av de största flerbostadshusprojekten som hade byggstart i fjol. Mörkertalet kan vara betydligt större. Enligt  motsvarande uppgifter från projektdatabasen Sverige Bygger, byts en skissande arkitekt ut i 32 procent av fallen.

Frågan har lett till fler kommentarer om etik och moral. ”Arkitektkollegor. Sluta ta över andra arkitektkontors projekt i bygghandlingsskedet. Det är ohederligt, oetiskt och dålig stil!”, skrev Emma Jonsteg på Twitter, också hon styrelseledamot i Sveriges Arkitekter.

Alessandro Ripellino uppskattar inlägget men tror att det är svårt att förhindra övertagandena när arkitektkåren präglas av dålig lojalitet och tuffa branschvillkor.

– I vissa situationer, som i mycket stora projekt, kan det vara nödvändigt med samarbete i projekteringen. Men då ska man alltid säkra att ursprungsarkitekten har designansvar och kontroll, säger han. 

Annika Jensfelt


Byggherrarna: Därför får någon annan ta över

Joakim Wallin, vd på Chalmers studentbostäder om Kv Nålskäran, Doktor Forselius backe 4 i Göteborg:

– Att byta arkitekt från White till Tengbom var inte vårt val. Det var totalentreprenören Peab som valde en egen arkitekt för färdigprojektering.
I vår systemhandling med White var mycket redan styrt.

– Det hade varit önskvärt att White var med hela vägen. Nu tog vi stället in dem som stöd under granskningen av Peabs bygghandlingar och i byggskedet vid viktiga beslut om gestaltningsfrågor, något vi själva får stå för kostnaden för. Det hade sannolikt varit en smidigare och enklare resa för alla parter om White varit med hela vägen.

Johan Niklasson, teknisk chef Bostads AB Poseidon, om Elins gård i Göteborg:

– Tengbom var med som arkitekt under detaljplaneskedet. Sedan gjorde vi en partneringupphandling där entreprenören fick lämna förslag på koncepthus. Koncepthuset som vi valde har Abako ritat, därför blev det byte av arkitekt.

– Annars är det vanligt att vi handlar upp en arkitekt som är med och drar fram detaljplanen. I nästa skede måste vi göra en ny upphandling enligt LOU. Då kan vi behöva byta arkitekt.

– Vår önskan är att fortsätta med samma arkitekt när vi projekterar. Har man tillsammans försökt att skapa något bra vill man gärna fullfölja. Det finns inget egenvärde i att byta men ibland kan det bli så.

Jan Ekström, projektchef NCC Construction, om Brf Lowe i Sollentuna:

– Att vi bytte från Brunnberg & Forshed till Structor är helt normalt. Vi har våra färdiga milstolpar.

– NCC Housing är byggherrar som tar fram eventuell detaljplan och det vi kallar huvudhandlingar för projektet. När NCC Construction tar över är vi entreprenörer. Vi byter inte alltid arkitekt men vi konkurrensutsätter dem för bygghandlingarna. I det skedet är husets gestaltning klar och väldigt nära gränssnittet för bygghandlingar.  Det som återstår är ett mer ingenjörsmässigt arbete, som uppställningsritningar på fönster, dörrar, garderober och kök. Det har inget med gestaltning att göra.

Henrik Möller, byggchef Vätterhem, om arkitektbyten mellan tävling och projektering:

– Om ett stockholmskontor vinner tävlingen kan det bli upp till 50 procent billigare för oss om vi anlitar ett lokalt kontor för projekteringen. Närheten är också viktig. Mycket ska ju lösas öga mot öga.

– När vi bytt har vi försökt att behålla ett samarbete, att det lokala kontoret ritar men vinnarna granskar och kommer med synpunkter.

– Min erfarenhet, vid tävlingar, är att exteriören går före goda lägenhetslösningar. Jag har exempel som en garderob i ett sovrum där garderobsdörren inte går att öppna om man ställer in en säng. Då är det bäst att låta den lokala arkitekten hitta fungerande lösningar.


De lever på en delad bransch

Håller vi på att få en uppdelning i renodlade design- respektive och projekteringskontor? Den frågan kommer upp apropå att arkitektkontor byts ut under resans gång. Ett tecken i tiden är expanderande Projit, som siktar in sig på genomförandefasen – med ursprungs-arkitekten som kund.

– När vi startade trodde vi att vi skulle jobba mest mot små, till exempel några arkitekter som vunnit en tävling, några som behöver blåsa upp sig tillfälligt. Men nu jobbar vi med stora kontor och projekt som Nya Karolinska. Vi är inte längre chockade, men fortfarande förvånade över att det blivit så.

Det säger Kenth Thomasson, vd på Projit. Företaget startade år 2000 och har växt från tre personer till tjugo idag. Inriktningen är att vara med och göra system- och bygghandlingar i projekten. Bland de anställda finns tekniskt drivna  ingenjörer och arkitekter. Kunderna är arkitektkontor, alltifrån små företag till stora som White.

– 90 procent av vårt arbete är med arkitekter som kunder. Vi är måna om designen, att behålla den biten hela vägen. Vi kan ställa intelligenta frågor till designarkitekten och förhoppningsvis får vi intelligenta svar tillbaka, säger Kenth Thomasson.

Han säger att det även händer att företaget tar över i fall där det inte funkat mellan arkitekt och byggherre, då utan kontakt med ursprungsarkitekten.

– Fem procent av jobben är sådana fall. Men det är inte där vi vill befinna oss. Det är viktigt för oss att hålla oss ifrån att jobba direkt mot beställare. Andra arkitekter skulle inte vara så sugna på att anlita oss om vi i nästa stund är konkurrenter, säger Kenth Thomasson.

Annika Jensfelt


Annons