|
Det var en ynkligt liten skara, fem stycken, nyutexaminerade arkitekter som tog chansen att under högtidliga former få sitt diplom ur KTH:s rektors hand i Stockholms stadshus Blå Hallen i slutet av maj.
Synd! Ni andra missade verkligen något! En härligt långtradig ceremoni i ett fantastiskt rum. Hundratals KTH-diplomander i frackar och långa klänningar. För de som betalat en slant även god middag och rolig underhållning i den Gyllene salen. Dans i Blå Hallen. Kort sagt, ett värdigt avslut på en lång studietid.
- Men arkitekterna föredrar nog att gå i svart T-shirt, kommenterade Arkitekturskolans dekan och programansvarige, i frack iklädde Staffan Henriksson, när jag efter ceremonin mötte honom i vimlet och frågade varför så få från A var där.
Själv tog jag examen för över två år sedan. Och, jag erkänner, då var inte jag heller på bal i Stadshuset. Den flärden kändes allt för fjärran från examensgenomgång med kritikers nedsågande av ens strävsamt uppsatta A1-plancher i en sjabbig nedre ateljé med unken luft på Arkitekturskolan. Efter genomgångarna föga uppsluppet skålande i mousserande vin i plastmuggar och några salta jordnötter i dito ateljé, fick istället utgöra avrundningen på arkitekturstudierna.
Men nu, när det var dags för pojkvännen att plocka ut civilingenjörsexamen, dammade jag av min gamla inbjudan till Stadshuset. Uppenbarligen var det inte för sent. Därmed fick jag äran att utöka den tappra skaran arkitekter på bakersta stolsraden i Blå Hallen. Vi sex fick dessutom kliva fram allra först för att motta våra diplom, som högtidligt beskriver att vi avlagt examen inom ämnet arkitektur och förklaras därav för arkitekter. Dags att sträcka på sig!
Annika Jensfelt
|