|
Den europeiska arkitektorganisationens, ACE, generalförsamling sammanträdde i Stockholm i mitten av maj. Ett hundratal europeiska arkitekter deltog.
ACE:s huvudsyfte är att påverka EU:s lagstiftning innan den överförs till nationell lag. Nu arbetar man framför allt med ett förslag till nya direktiv för offentlig upphandling samt för ömsesidigt erkännande av examina.
– Vi vill få EU:s politiker och tjänstemän att förstå sammanhangen mellan till exempel beslut om upphandlingsformer och det byggda resultatet, säger Katarina Nilsson från Sveriges Arkitekter, ordförande i ACE under detta år. ACE har utvecklat bra lobbymetoder.
Vid majmötet talade Ulf Troedson från Boverket om EUs stadsutvecklingsarbete. Inom EU finns ett femtontal grupper och program som påverkar stadsbyggnadsfrågorna.
Sex av tio svenskar tycker det är viktigt att den bostad de köper är miljövänlig. Det visar en undersökning som utförts på uppdrag av Skanska Sverige. Skanskas miljöchef tror att en trovärdig märkning, till exempel Svanen, kan vara ett sätt att underlätta miljöbedömningen av nyproducerade bostäder.
Under de senaste fem åren har 16.300 bostäder rivits för att de stått outhyrda. Det uppger 114 kommuner i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. De flesta av dessa kommuner har fortfarande överskott på bostäder och 58 kommuner uppger att de kan komma att riva ytterligare 3 000 bostäder i år eller nästa år. Sandviken funderar på att riva 400 lägenheter, Söderhamn, Bräcke och Nässjö uppger 200 var.
Överskottet beror främst på att befolkningen minskar på dessa orter. Fler kommuner har överskott på bostäder än som har bostadsbrist, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket. Värmländska Munkfors leder rivningsligan. Kommunen har rivit var fjärde lägenhet, Smedjebacken har rivit nästan var femte. Filipstad, Laxå, Dorotea och Nordanstig har rivit 15 procent av de lägenheter som fanns i flerbostadshus 1998.
Att svenska ambassaden i Bogotá har byggts om i samarbete med inredningsarkitekt Solweig Sörman berättade vi i förra numret. Hon projekterade den ”fasta inredningen” som väggar, dörrar och övriga ytskikt. Inredningen projekterades dock av inredningsarkitekt Bo Rosendahl på Utrikesdepartementet. Apropå Svenska ambassadresidenset i Pretoria, som vi också skrev om, är Bengt Islings titel landskapsarkitekt.
Regeringen har förordnat arkitekt Katja Grillner och riksdagsledamot Anders Ygeman att till och med år 2005 vara ledamöter i styrelsen för Arkitekturmuseet. Sedan tidigare förordnade ledamöter i styrelsen är arkitekt Gert Wingårdh (ordförande), generalsekreterare Carin Fischer, museichef Tullan Gunér, regionchef Lars Ihse och arkitekt Anders Landström.
Professor Ove Hidemark, arkitekt, har tilldelats Europa Nostras hedersmedalj. Han belönas för sin pionjärinsats inom svensk bevarandekonst och får medaljen för sin samlade gärning; sin undervisning, sina artiklar och sina genomförda restaureringsprojekt.
Europa Nostra premierar insatser inom byggnadsvård och kulturminnesvård. Sammanlagt 280 förslag bedömdes i år och 35 fick pris. Nora kommun får två diplom: för renoveringen av Gyttorps Centrum (se reportage sid 4) och för Nora församlingshem, ritat av arkitekterna Ingrid Reppen och Tina Wik, klart 1997.
Guggenheims expansion över världen fortsätter. Mitt i museets svåra ekonomiska kris, med nedskärningar i New York och Las Vegas, fattades beslutet om etablering i Rio de Janeiro. Kontraktet om en ny storslagen museibyggnad med en byggbudget på 130 miljoner dollar undertecknades den 30 april. Uppdraget att rita det sjätte Guggenheimmuseet i världen, i Mauà Pier i Guanabarabukten, går till Jean Nouvel, med 12 miljoner dollar i arvode.
Norske Sverre Fehn får rita Oslos nya arkitekturmuseum. Den internationellt uppmärksammade arkitekten är snart 80 år och detta blir hans första stora projekt i hemlandet. Arbetet kommer att påbörjas under nästa år, och byggnaden planeras bli en glaspaviljong i anslutning till de lokaler som redan finns.
Arkitekten och formgivaren Sigurður Gústafsson får Torsten och Wanja Söderbergs pris 2003. Torsten och Wanja Söderbergs pris delas ut sedan 1994. Syftet är att befrämja konsthantverk och design i Norden och prissumman är 500 000 kronor.
Gústafsson är född på Island och utbildad vid arkitekthögskolan i Oslo. Han får priset för sina ”expressiva och dekonstruktivistiska möbler” och för att han ”på ett utmanande och lekfullt sätt prövar postmodernismens former och färger”. År 2001 tilldelades han Bruno Mathson-priset. Prisutdelning på Röhsska museet i Göteborg den 4 november.
|