Vinnande förslag, FOJAB arkitekter ab, Malmö, genom Greger Dahlström (ansvarig), Stanislaw Welin, Lena Ekenberg, Rasmus Altenborg (3D visualisering), Christian Lassen Byggteknik i Skåne (byggteknisk rådgivning).
Till vänster: Perspektiv från S. Kaserngatan/Öster. Ovan: Perspektiv från gård mot Söder.
Förslaget bygger på en sluten kvarterslösning med öppningar/visuell kontakt i öst-västlig riktning som ett genomgående halvoffentligt gångstråk från Östermalms Park till Kapellgatan, i ombyggnadsförslaget även mot Södra Kaserngatan.
Förslagets främsta förtjänst ligger i hur kvarteret disponerats och dess lägenhetsutformningar som visar tankar kring flexibilitet och åldersanpassning.
Byggnadsutformningen har en viss stramhet och tydlig stadsmässighet, är väl anpassat i struktur och skala till stenstadens representativa arkitektur men helhetsintrycket upplevs som alltför traditionellt och återhållsamt utan ambition att töja på gränserna. Både en bearbetning av fasaderna och takarkitekturen / utformningen bör kunna ge förslaget en tydligare identitet och tillföra ytterligare kvalitet. Byggnadsvolymerna mot söder ger ett synnerligen slutet, nästan borglikt, intryck och skulle tjäna på en större uppbrutenhet och mer modern gestaltning. Ombyggnadsförslaget visar med all tydlighet på detta.
Kvarteret delas i två samverkande gårdsrum med delvis olika funktioner. Gårdarnas rumsbildningar saknar lekfullhet och inlevelse i gestaltningen men har en intimitet i skalan och en uppdelning i greppbara sociala sammanhang där det finns goda förutsättningar att utveckla tillhörighet, hemkänsla och grannkontakt. De grönskande förgårdarna utmed omgivande gaturum bidrar till förslagets kvalitet men grönstråket mot söder bör vidareutvecklas. Den föreslagna sänkningen av marknivån utmed Kapellgatan, för att medge lägenheter i souterrängplan är intressant för att höja utnyttjandegraden men saknar en stadsmässighet och lämpar sig mindre bra för bostäder.
En gemensam närlokal är centralt placerad mellan de båda gårdarna och är tänkt som en samlingspunkt för de boende. Innehållet i en sådan gemensamhetslokal liksom övriga mötesplatser bör dock närmare utvecklas.
Ambitionen att förstärka ljusinfallet och minska skalan på innergården upplevs som positivt men uppdelningen i två fasadkulörer horisontellt utmed halva byggnadshöjden känns konstruerad och kan diskuteras. Indelningen i två väl avgränsade gårdar är för en etappvis utbyggnad av kvarteret synnerligen lämpad. Den norra delen omfattar drygt 50 lägenheter och lämpar sig därför väl som en första, helt färdigställd och avslutad etapp.
Lägenheterna uppvisar många positiva egenskaper. Trots att flertalet lägenheter är små uppfattas de flesta som ljusa, yteffektiva, välstuderade, handikappanpassade och med god möblerbarhet medan vissa lägenheter behöver bearbetas vidare. Lägenheterna har samlade installationslösningar och en enkel och rationell stomuppbyggnad. Fönster och dörrplaceringar är genomtänkta och ger möjlighet till genomsikt och kontakt med omgivningen. Att samtliga planlösningar bygger på att man möter dagsljuset i entréerna, bidrar till förslagets samlade kvalitéer. Trapphusen är genomgående i bottenvåningen och är i samtliga fall utom i femspännaren dagsljusbelysta. Juryn saknar dock planlösningar på takvåningen och konstaterar att det verkar mindre troligt att det skulle vara tillräckligt med ljusinsläpp för lägenheter med redovisade antalet takkupor.
Det föreslagna stomsystemet liksom stomkompletteringar är väl genomtänkt både med hänsyn till produktionsteknik och ur ett livscykelperspektiv.
Sammanfattningsvis skiljer förslaget ut sig på ett positivt sätt från övriga förslag och har trots invändningar på vissa punkter, intressanta kvaliteter. Framför allt handlar det om en väl fungerande helhet som följer och utvecklar kvartersstaden på dess villkor, balanserad etappindelning och välstuderade planlösningar. Gestaltningen är dock väl traditionell och kräver omarbetning både när det gäller fasadens rusticerade bottenvåning, som är omotiverad, och takets kraftiga utformning. Bearbetning krävs också när det gäller kvarterets slutenhet kontra öppenhet, den sociala dimensionen och utemiljön.