Ledare

Bostadspolitik, är det något för arkitekter?

PDF-version

Av Staffan Carenholm

En gång i tiden var arkitekterna i högsta grad delaktiga i formulerandet av mål för samhällets bostadspolitik. En gång i tiden fanns också en bostadspolitik som gav förutsättningarna för aktörer och intressenter inom bostadsbyggandet.

Så är det inte längre. Arkitekterna står sedan länge vid sidan av den bostadspolitiska debatten. Av den tidigare bostadspolitiken finns bara fragment kvar.

Nu vill vi inte tillbaka till en bostadspolitik som byggde på subventioner som samhällsekonomin inte längre tål. Den vägen är stängd. Det går å andra sidan inte att slå sig till ro med konstaterandet att tidigare bostadspolitiska mål ersätts med inga bostadspolitiska mål. Det är uppenbart att samhället åtminstone måste stå för några bostadspolitiska mål. Det är lika uppenbart att de olika aktörerna inom bostadsbyggandet, inklusive arkitekterna, måste vara delaktiga i en diskussion som kan lägga grunden för nya bostadspolitiska mål i samhället.

Idag ökar bostadsbristen i landet. Nu redovisar, allt enligt Boverkets uppgifter, 80 kommuner brist på bostäder. Siffran har i det närmaste fördubblats på två år. Ännu tydligare blir bilden av det faktum att mer än halva landets befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Först 2008 räknar Boverket med att bostadsbyggandet når den nivå som är långsiktigt behövlig, 30.000 lägenheter per år. Fram till dess ökar bostadsunderskottet med ytterligare minst 30.000 lägenheter, om man utgår från Boverkets prognoser.

Försäljningsbyggherrarna, d v s de stora entreprenörerna, dominerar marknaden helt. Förvaltningsbyggherrarna, d v s i första hand allmännyttan, har visserligen nu ökat sitt byggande men det sker från oerhört låga nivåer. Antalet nybyggda bostäder i Stockholm ökade under år 2001 med 1 300. Av dessa var endast 300 hyresrätter.

Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet har medverkat till att det idag krävs 1,75 normalinkomst per hushåll för att klara hyran för en nybyggd hyreslägenhet på 65 m², också det enligt Boverkets beräkningar. Det är uppenbart att en smärtgräns på många olika sätt är nådd.

Utmaningarna är många. Det behövs byggas mer. Det behövs byggas mer varierat. Det behövs byggas för alla sorters boendekategorier. Det behövs byggas billigare.

Samtidigt är fallgroparna många. Det vore förödande att ge efter på kraven på långsiktighet och beständighet i bostadsbyggandet. Det måste byggas med kvalitet. Kortsiktiga lösningar med nödbostäder och snabbt ihopstaplade bostadsmoduler, kan förbättra bostadsstatistiken men ger långsiktiga kostnadseffekter som inte kan försvaras.

Arkitekterna behöver ta steget in i den bostadspolitiska debatten. Arkitekternas kunskap om bostadsbyggandets kvalitetsfrågor och vad som i grunden konstituerar den goda bostaden måste tillföras dagens bostadspolitiska debatt. Arkitekterna kan också tillföra ett medborgar- och konsumentperspektiv - röster som inte hörs på den marknad som präglas av allt större kortsiktighet i agerandet.

Sveriges Arkitekter vill synas mer i den bostadspolitiska debatten. Vi hoppas förstås att alla medlemmar med stor erfarenhet av planering av våra bostadsmiljöer också vill ta del i ett sådant, mer synligt och mer tydligt, agerande.