Hur är läget på uppdragsfronten? Svaren varierar, från optimism till luttrad väntan. Arkitekten har pratat med kontor landet runt.
Segt, oroligt, plötsliga förändringar, rörligt och rörigt, upp och ned - hela tiden. Så beskriver olika arkitekter situationen i slutet av 2002.
Svackan till trots är flera kontor positiva. De har fullt upp och några behöver snart anställa arkitekter. Andra har uppdrag fram till jul, inte mer. Svaren varierar, även på samma ort.
Sen slutet av 1980-talet har marknaden blivit ryckigare, säger en företagsledare. På 80-talet var arbetet planerbart, men efter 1990-talets fastighetskris är läget ändrat. Ena veckan har man en intressant uppgift, nästa vecka är den försvunnen. Uppdragsgivaren har fått kalla fötter och bestämt sig för att vänta.
Eller processen har hakat upp sig på stadsbyggnadskontoret.
Företag fusioneras, styckas, köps upp i allt snabbare takt. Det är inte lätt att vara företagare, men inte heller att vara anställd, konstaterar en medelstor företagare i Stockholm. Men han tänker inte budgetera för förändringar nästa år.
- Jag tror vi håller ställningarna.
Ericssons tillbakagång har påverkat arkitektkåren negativt på många orter, säger en företagare i Göteborg. Uppgången gav jobb, nedgången slog hårt. Nu är det segt över hela fronten, trots att vi ritar i alla branscher, säger han. Folk vill inte ens ha idéer utredda. Vi tänker inte minska på personalen, men ska se över arbetstiderna, berättar han.
- Om du hade ringt kring valet hade läget varit nattsvart, säger en annan. Då stannade allt upp, men så brukar det vara kring alla val, oavsett vem som vinner.
Efter valet kom uppdragen igång igen under hösten, säger ett kontor. För ett annat innebar valet att en planerad gymnasieskola las på is, kommunen hade plötsligt inte råd.
Kontorsuppdragen har minskat drastiskt. Stendött är ett ord som återkommer. De få kontor som ritas nu ligger antingen som bullerskydd vid bostadsområden eller projekteras i samband med skolprojekt och ombyggnader.
Ett kontor som mest jobbat med utredningar på senare tid har nu även fått byggprojekt. Ett annat har utnyttjat svackan till att jobba intensivt med marknadsföring. Kontoret har utvecklat idéprojekt för bostäder och bjudit in potentiella uppdragsgivare. Från att ha haft ont om jobb i september och oktober har man nu fått planuppdrag, som man räknar med ska övergå i konkreta projektuppdrag. Om resultat av marknadsföringen eller en uppgång på marknaden låter man vara osagt. Kanske både och, föreslår den optimistiske kontorschefen.
I Mellansverige behöver ett mellanstort kontor snart fler arkitekter. Deras problem är att få folk att flytta dit. Samma sak säger kollegor i Norrbotten, som också de har gott om jobb.
Ett utbyggt köpcentrum och gryende bostadsbyggande ger ett kontor i västa Mellansverige fullt upp. Deras problem är inte lågkonjunkturen utan kollegor som tar uppdrag för 350-375 kronor i timmen. De förstör för hela branschen. Vi får dåligt rykte allihop, säger den arkitekt som tidningen talar med.
Enligt flera bostadsritande kontor i Stockholm väntar beställarna på besked om statliga bidrag. De tvekar om att bygga fler bostadsrätter med hänvisning till att socialdemokraterna vill bygga billiga hyresrätter. En sådan konkurrens skulle minska byggarnas intresse för bostadsrätter enligt vad arkitekterna fått höra.
Ett kontor med ca 30 anställda i Stockholm ser mycket ljust på framtiden. Vi har fullbelagt till mitten av våren, även om vi aldrig vet säkert mer än två månader framåt, säger chefen. Det kan plötsligt bli stopp på grund av stadsbyggnadskontoret och man får vänta en månad. Man får titta i portföljen och göra en sannolikhetsbedömning. Men jag är optimistisk, säger han. Det kan mycket väl hända att vi anställer fler nästa höst.
Att driva arkitektföretag är som att ha taxirörelse säger en annan arkitekt:
- Vi är ungefär 20 medarbetare. Förr trodde jag att om vi var fler på kontoret skulle jobben kunna gå omlott. Men det är som att ha taxirörelse, har man 20 taxibilar ökar visserligen chansen att få en kund, men per bil ändras inget.
Mycket lugnt, säger man på ett mindre kontor i södra Skåne. Efter Bo 01 ebbade byggandet ut och i södra Sverige har vi kapacitet över. Vi saknar större objekt och det är svårt med debiterbarheten. Chefen tror inte på någon uppgång förrän i slutet av 2003.
Ett något större kontor i Malmö talar däremot om positiva tongångar i regionen.
Bättre nu än under hela året, låter det där. Närheten till Kastrup betyder mycket för regionen, det blir intressant att lägga konferenser och evenemang här, anser man.
Alla Arkitekten talar med ser fram mot uppgången, en del är redan inne i den. När det väl vänder ger det omedelbara effekter för arkitekterna.
- Men, tror en, än dröjer det innan man kan hälla i betongen.
|