Gott Nytt År?

PDF-version

Hur har ni det med uppdrag, undrar arkitekter som möts.
När kommer uppgången, undrar folk i byggbranschen.
Den kommer, svarar konjunkturbedömarna. Men den dröjer längre än vi trott.
Halmstråt heter sänkt byggmoms på bostäder.

Av Kerstin Persson

Det är inte kris. Men inte heller uppåt. Snarare lite nedåt. Kanske rätt normalt? Men osäkert. Alla väntar. På USA. På börsuppgången. På regeringen. På optimistiska bedömningar.

Arkitektmarknaden har mattats under hösten. Antalet uppsägningar har ökat. I november pågick ett 20-tal arbetsbristförhandlingar på Sveriges Arkitekter, för hela landet. Det rör sig framför allt om mindre företag, de flesta i Stockholm, som vill säga upp en eller två personer. Många avvaktar.

- Ögonblicksbilden i november är att nästan alla arkitektkontor har uppdrag, säger Christer Fritzell, chefsförhandlare på Sveriges Arkitekter. Men det kunde vara bättre. En fåtal har mer att göra än de hinner. Andra vet inte vad de ska göra efter nyår. Vi får blandade signaler.

Tongångarna är likartade från Konjunkturinstitutet, KI, det statliga utrednings- och forskningsinstitutet, som arbetar med konjunkturanalys och ekonomiska prognoser.

KIs kvartalsbarometer från oktober visar att byggkonjunkturen försvagades under tredje kvartalet. Både byggandet och sysselsättningen minskade, enligt företagens rapporter.

Närmare hälften av företagen hade för liten ordervolym. Byggföretagen räknar inte med någon återhämtning under årets sista kvartal och även på sikt är förväntningarna pessimistiska, enligt Konjunkturinstitutet.

Konjunktursvängningar har funnits lika länge som industrialismen, det vill säga sedan 1800-talet. En "normal" konjunkturcykel, från topp till topp har antagits vara ca fem år, med variationer. Efter andra världskriget har cyklerna varit mindre tydliga än tidigare.

- Idag undviker vi att tala om lågkonjunktur och högkonjunktur, säger Camilla Holmén, informationschef på Konjunkturinstitutet. Det är så komp­licerat, olika delar av ekonomin ser så olika ut. Inom detaljhandeln är det uppåt, inom telecom nedåt. Samtidigt.

För nästa år räknar Konjunkturinstitutet med en BNP-utveckling på 2,2 procent, vilket är en genomsnittlig utveckling sett över en tioårsperiod.

Byggkonjunkturen följer den allmänna konjunkturen, men ligger i en annan fas. När industrikonjunkturen vänder dröjer det ofta ett halvår eller mer innan byggkonjunkturen följer med. Byggbranschen arbetar med långsiktiga investeringar, som inte kan stoppas eller sättas igång i en handvändning.

Arkitekter tilldrar sig ett särskilt intresse när man ska bedöma utvecklingen inom byggbranschen. "Arkitekterna är de första som får jobb och de första som får sparken", som en konjunkturbedömare uttrycker saken.

Roger Knudsen är ansvarig för konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutets tendensundersökning. Han såg en topp för byggandet vid årsskiftet 2000/2001. Under förra året stannade tillväxten och i år har det skett en nedgång på byggsidan. Hälften av byggföretagen hade brist på arbetskraft 2000/2001, idag är siffran tio procent.

Enligt konjunkturbarometern för november minskar sysselsättningen fortfarande inom byggverksamheten men läget har stabiliserats. Än är dock ingen uppgång i sikte.

- Arkitekterna är nere i en betydande svacka, säger Roger Knudsen. I slutet av år 2000 hade uppåt 80 procent av företagen brist på arkitekter, idag säger 20 procent av förtagen att de har ont om arkitekter.

Var i landet dessa företag finns syns inte i KIs undersökning eftersom företagen inte längre redovisas regionalt. Men att det är betydande regionala skillnader är Roger Knudsen övertygad om.

Det som händer i USA påverkar det som händer i Europa och det som händer i Europa påverkar Sverige. Hösten 2001 var en uppgång på väg, säger ekonomerna, men 11 september gjorde att den kom av sig. Den allmänna osäkerheten gör att man skjuter på investeringar och kostnadsåtaganden. Ekonomi är även psykologi.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster ser inga tecken på att det vänt i USA. Indikatorerna är motstridiga, säger han. Produktionen och investeringarna minskar i USA, men konsumtionen ökar. Hushållen köper flera villor, men byggandet inom näringslivet minskar.

Svenskt Näringslivs nya prognos för tillväxten i Sverige de närmaste två åren offentliggörs den 16 december. Enligt Stefan Fölster kommer den att skrivas ner från 2,7 procent till under 2 procent för 2003. Skattehöjningar i Sverige, inga tecken på återhämtning, vare sig i USA eller Tyskland, är några förklaringar till detta.

För den svenska byggbranschens del tror Svenskt Näringsliv att tillväxten blir noll nästa år. Prognosen för 2004 var inte klar när Arkitekten ringde. Det är ingen idé att göra alltför långsiktiga prognoser, tillägger Stefan Fölster.

- Prognoser på mer än två år är inte bättre än slumpen.

Men det finns bedömare som ser ljuset i tunneln. Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström anser att det redan har vänt i USA, utom för byggandet. Tillväxten ökar i Sverige i år jämfört med förra året, säger han, men understryker att det är olika i olika branscher.

- Detaljhandeln i Sverige går mycket bra och utländska affärskedjor är på väg att etablera sig i Sverige. Det kan öka efterfrågan på varuhus och ombyggnader, tror Jan Häggström. Men han är överraskad över att så få bostäder byggs med tanke på den stora efterfrågan och hushållens betalningsvilja. Markbrist, svårigheter att få igångsättningstillstånd och hyresregleringen komplicerar bilden, anser han. För kontorslokaler och industribyggen tror han på uppgång först 2004.

När nyprojektering av kontor och anläggningar i det närmaste har avstannat står hoppet till bostadsbyggandet. Bostäder svarar för en fjärdedel av arkitekternas arbetsmarknad och spelar därmed en viktig, om än inte avgörande, roll. Till bilden hör att bostadsprojektering kräver färre arkitekttimmar per investerad krona än annan projektering. Det betyder att ökat bostadsbyggande bara marginellt kan kompensera minskningen av kommersiella lokaler.

Under mitten av 1990-talet byggdes extremt få bostäder, 11-12.000 om året. Nu anser regeringen att vi behöver bygga 30.000 lägenheter om året under mandatperioden. I år byggs ca 20.000.

Sveriges Byggindustrier, de enskilda byggföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation, anser att det behövs mer, uppåt 50.000 bostäder per år. Boverket har räknat ned sina prognoser med 1500 lägenheter och tror att 21 000 bostäder kommer att påbörjas nästa år Antalet bygglov har blivit färre än Boverket tidigare antagit.

Bostadsbyggandet följer alltså den allmänna konjunkturen, men kan lättare påverkas med hjälp av politiska beslut; räntepolitik, moms mm.

I regeringsförklaringen utlovade Göran Persson sänkt byggmoms för äldrebostäder, studentbostäder och mindre hyreslägenheter. Frågan bereds inom finansdepartementets bostadsenhet där man räknar med att ha en promemoria klar före jul. Sänkt byggmoms, eller någon annan typ av skattereduktion, är vad man utreder. Regeringens ambition är att lägga en proposition till våren. För att inte stoppa upp byggandet i onödan kommer skattelättnaden med stor sannolikhet att gälla retroaktivt från årsskiftet. Den kommer att påverka marknaden kraftigt, tror finansdepartementets utredare Stefan Svensson.

Sveriges Byggindustrier är inne på samma linje och väntar otåligt på besked i momsfrågan. Osäkerheten fördröjer utvecklingen. Varför bygga med 25 procents moms om det blir 6 procent efter nyår? Sänkt byggmoms har stor betydelse och skulle stimulera en uppgång säger ekonomen Peter Stoltz på Sveriges Byggindustrier. Men Sveriges Byggindustrier vill ha sänkt skatt för alla typer av bostadsbyggande!

Peter Stoltz ser en stor potential på bostadssidan, trots att hushållen får ökade utgifter nästa år. Socialdemokraterna i regeringen och i Stockholm har gått till val på fler bostäder. Sveriges Byggindustrier tror på 23.000 lägenheter 2003 och 25.000 2004. Hindren finns bland annat i den långsamma planprocessen och svårigheten att få loss mark. Men alla delar av byggmarknaden utvecklas sämre än Sveriges Byggindustrier räknade med i våras. I år ökar investeringarna med en procent. För nästa år spår man en uppgång med tre procent, i våras trodde man fem. För 2004 är prognosen en uppgång på fyra procent.

Inte heller Boverkets generaldirektör, Ines Uusmann, tycker att sänkt byggmoms räcker för att få igång bostadsbyggandet. Kommunerna måste vara mer på offensiven, de är för uppgivna, tycker Ines Uusmann. Kommunerna borde utnyttja sina styrmedel, till exempel markägandet, planmonopolet och allmännyttan. Se till att ni har markreserver, våga utnyttja förköpsrätten och skaffa er en medveten prissättningspolitik, uppmanar hon landets kommunpolitiker.

Även bransch och arbetsgivarorganisationen Svensk Teknik och Design tror att uppgången dröjer. Deras oktoberprognos talade om en uppgång av bygginvesteringarna under andra halvåret 2003. Bransch­översikten i december tror att det kan dröja längre. Börsen är A och O säger Bengt O Andreasson på STD. Den måste gå upp. Den internationella konjunkturen måste bli bättre för att våra företags kunder ska våga bygga fler kontor. Orderläget försämras.

- Om företagen har större prispress och samma beläggning måste man vidta åtgärder på kostnadssidan, säger han. Resurserna krymper på arkitektsidan nästa år.

I oktober 2002 var 4,2 procent av arkitektkåren arbetslös, en normal siffra de senaste åren. Det kan jämföras med den värsta perioden i arkitekternas historia, 1990-talets byggkris, som varade mellan 1992 och 1997. Sommaren 1993 gick 25 procent av arkitektkåren utan jobb. En del av dem kom aldrig tillbaks till yrket. Krisen var bland annat ett resultat av att många byggt på spekulation i slutet av 1980-talet.

Effekterna av 1990-talets stillestånd på byggmarknaden visade sig i slutet av 90-talet och år 2000. Då hade många infrastrukturprojekt satts igång för att kompensera bristen på annat byggande. När även husbyggandet tog fart igen, blev marknaden i stället överhettad, i synnerhet i Stockholm. Men festen blev kort.

Roger Knudsen på Konjunkturinstitutet vet att byggsektorn är osäker och underställd politiska beslut i högre grand än många andra branscher. Men han är ändå konfunderad över att arkitektföretagen är så dystra.

- Det är uppenbart att läget för kommersiella fastigheter inte är hett. Men bostäder behöver byggas, snart ska dessutom babyboomsbarnen ha egen bostad. Och 3g-investeringarna kommer också att ge effekt på byggsidan. Det finns ingen optimism i arkitektbranschen, men den borde finnas!