|
Sveriges Arkitekter har en viktig uppgift att tydliggöra arkitekturens betydelse i samhället. Att i en tekniskt och ekonomiskt dominerad verklighet argumentera för att arkitektur också har en mänsklig och kulturell dimension.
Det handlar om att byggnader kan ge människor tillfredsställelse genom att vara välgjorda och omsorgsfulla i sin detaljering och upplyftande i sin helhetsverkan och att de kan tydliggöra och förankra en verksamhet i sin omgivning på ett ansvarsfullt sätt. Dessa liksom många andra kvaliteter som förknippas med arkitektur är svåra att kvantifiera och jämföra med tekniska och ekonomiska värden. De måste istället beskrivas på ett konkret sätt genom bilder, modeller och studiebesök så att människor kan relatera till arkitekturen med sin kropp och sina sinnen och inte bara med en intellektuell analys.
Det är därför som arkitekter värnar den 2- och 3-dimensionella bilden som kommunikationsmedium i byggprocessen. Bilden har förmågan att förmedla en större del av denna konkreta erfarenhet än ord och kalkyler. När utrymmet för sådana studier krymper i byggprocessen leder det till en utarmning av resultatet.
Arbetet med att tydliggöra arkitekturens betydelse i samhället handlar givetvis inte bara om att vara konkret. Det är också viktigt att lyfta fram mer abstrakta aspekter som arkitekturens betydelse för hälsa, hållbarhet, funktion, god förvaltningsekonomi osv. Men den mest direkta kommunikationen utgår från konkreta och förebildliga exempel som lever upp till högt ställda krav. Byggnader som arkitekter och beställare kan vara stolta över och som kan sätta ribban för andra som vill satsa på ett byggande med arkitektonisk kvalitet.
Sveriges Arkitekter har därför ett ambitiöst program med utmärkelser för framstående prestationer inom arkitektur, landskapsarkitektur, planering, bostadsarkitektur, inredning och arkitekturkritik. Vid Sveriges Arkitekters första Arkitekturdag på Kulturhuset i Stockholm den 25 november kommer Sveriges Arkitekters Kasper Salinpris, Planpris, Guldstol och Kritikerpris att delas ut. Sienapriset är redan utdelat men kommer att presenteras.
Genomgående för dessa priser, Kritikerpriset oräknat, är att det är byggnadsverket som får utmärkelsen och att arkitekt och beställare får dela på äran. En betoning av att det är resultatet som räknas, inte vem som gjort vad.
En god byggnadskonst är en gemensam angelägenhet för hela samhället och inte ett egenintresse för arkitektåren, även om det givetvis ligger i arkitekternas intresse att samhället i sina olika skepnader satsar på arkitektur. Som professionella aktörer är det tvärtom arkitekternas skyldighet att dela med sig av sin kunskap om arkitektonisk kvalitet till samhället, att delta i den offentliga debatten och tydliggöra det arkitektoniska kvalitetsperspektivet i byggandet.
Sveriges Arkitekters arkitekturpriser är ett bra sätt att göra detta. Arkitekturdagen blir genom dem en gemensam angelägenhet för arkitekter och beställare som väcker intresse även i media och bland allmänheten.
Det är en grannlaga uppgift att finna värdiga pristagare och juryns sammansättning blir därför en viktig fråga för att ge priserna legitimitet. Det gäller att hitta juryledamöter som har både erfarenhet, gott omdöme, förmåga att lyssna på och ta till sig en motsatt uppfattning och som dessutom är representativa för de olika värderingar som präglar kåren. Ansvaret för att så sker ligger på de olika professionsakademierna som blir ansvariga för respektive pris. Låt oss verka för att det blir högt i tak i Sveriges Arkitekters prisjuryer så att alla beundransvärda prestationer på arkitekturens olika fält får komma till sin rätt.
|