Kvalitet till halva priset

I Kvistgård utanför Helsingör ligger det andra Bedre Billigere Boliger-området, ritat av Vandkunsten. Hundra procent arkitektur för halva kostnaden jämfört med ett vanligt lågbudgetprojekt.

– Vi har inte valt bort något. Det går inte för sig. Det skulle innebära att det blir färre kvaliteter för att det är billigt att bygga. Snarare har vi valt saker annorlunda. Vi har fått tänka igenom allt många, många gånger.

Förmiddagssolen får Jan Albrechtsens hjässa att glänsa. En gloria. Han visar runt i Kvistgård, det Bedre Billigere Boliger-område Vandkunsten har ritat tre mil från Köpenhamn, strax utanför Helsingör. Det är vår i luften och i det danska jordbrukslandskapet. Långsamt böljande lägdor, knotiga ekdungar. En pastoral stämning. Den blir inte mindre av att området ligger vid en liten tjärn där det går att fånga fisk och bada.

– Det kommer att bli en riktigt fin plats om tio år, när allt är uppväxt och grönt, säger Jan Albrechtsen.

Han är en av delägarna till Vandkunsten och har varit med och format några av kontorets mest uppmärksammade projekt de tio senaste år. Han arbetade med Tre gudor i Viken, det första av hittills tre radhusprojekt Vandkunsten ritat i och omkring Helsingborg. Han hade hand om Sømærk, sex flerbostadshus utanför Köpenhamn, varav fyra är byggda i vattnet med ett undre plan av vattengårdar och bryggor. Bilden av badande boende som solar på bryggorna är vida spridd. Jan Albrechtsen var också drivande i projektet Æblelunden, ett försök att åstadkomma bostäder till ett lågt pris utan att tumma på kvaliteten.

Vandkunstens Bedre Billigere Boliger-område tar vid någonstans där. En stor social tanke baserad på en profilerad byggteknik.

Den sociala tanken är framträdande i de flesta av Vandkunstens projekt. Jan Albrechtsen erkänner ett avstånd till en arkitektur som ibland hemfaller bara åt koncept. Han säger inte BIG självmant, men medger att han inte alltid håller med Bjarke Ingels som han också beundrar.

Vandkunstens arkitektur skulle kunna beskrivas som olika grader av intimitet. Arkitektur, särskilt bostadsarkitektur, behöver människan som måttstock. Det är människan som är den egentliga arkitekturen, enligt Jan Albrechtsen.

– Det är mycket tal om hållbarhet. Vi brukar tala om social hållbarhet, en breddning av begreppet, säger Jan Albrechtsen.

– Det är alltid en liten skala det går tillbaka på. Det är viktigt att alla rum är prövade utifrån den enskilde. Det är frågan om omsorg, rumslig psykologi. Men ett bostadsområde får aldrig upplevas som tvingande i någon bemärkelse. Det ska erbjuda möjligheter, säger Jan Albrechtsen.

Vandkunsten värnar ett gediget planarbete. I den bok där de har samlat det bästa från de tio senaste åren, skriver Jan Albrechtsen att kontoret aldrig strävar mot ideala strukturer. I sina många planjobb utgår de från platsen, tar fasta på vissa egenskaper, lyfter fram och förstärker dem. Genom tilläggen uppstår ett möte, en ny hybrid. Deras planer blir ett mellanting mellan idéer och plats. En bra plan inkluderar snarare än exkluderar. Det kan aldrig finnas för många lager av hierarkier, typologier, skalor, övergångar och rumsliga upplevelser.

Många områden fallerar för att stadsplanen eller situationsplanen haltar, enligt Jan Albrechtsen. Det är en skillnad mellan att bara rita ett hus och att rita ett område. När Vandkunsten ritar ett område kan de bygga upp en längre serie av rum. Det är lättare att göra det hela intrikat.

Kvistgårdshusen är ett typexempel på hur de använder sig av uterummen. Området ska bestå av tjugo grupper och 180 bostäder när det är helt färdigt. I varje grupp ingår nio lägenheter mellan 75 och 150 kvadratmeter. De flesta är på drygt 100 kvadratmeter. De delar på en gemensam innergård till vilken alla har sin entré och köksingången är knuten. Samtidigt har alla en egen skyddad privat utegård på baksidan eller på sidan av sin bostad.

– Den största gemenskapen är att du bor i Kvistgård. Sedan har du den gemensamma gården med några boende. Och din egen uteplats gör att du också kan skapa en privat sfär. Du behöver aldrig delta om du inte vill. Samtidigt är det viktigt att du är sedd, att du inte kan undvika olika gemenskaper, konstaterar Jan Albrechtsen.

Kvistgård är det andra Bedre Billigere Boliger-området som byggs i Danmark. Juul & Frost ritade det första i Køge 2004. I Jan Albrechtsens ögon är det ett skickligt genomfört projekt. Men när det kommer till social hållbarhet tvekar han.

– Det är på många sätt hårt. Loftgångarna, plåtfasaden, en typ av fönster, en obearbetad utemiljö, konstaterar Jan Albrechtsen.

Vandkunsten bestämde sig för ett antal fördyrande avsteg sett till projektet i Køge. De valde att göra etagelägenheter, ge de boende markkontakt. De öronmärkte också vissa detaljer som de vägrade att kompromissa om, som hög takhöjd (2,7 m), öppna luftiga inomhustrappor, en varierad fönstersättning. Prislappen på Kvistgårdshusen håller sig ändå runt Bedre Billigere Boligers ursprungsmål på 5.000 danska kronor per kvadratmeter (drygt 7.000 kronor).

– Du kommer inte ner till de siffrorna om du inte tar kommando över allt som gäller bygget, från detaljer till transporter. Du kan inte försaka något led, säger Jan Albrechtsen.

Billigt har inte inneburit mindre arkitektarbete. Snarare mer och lite annorlunda.

Kvistgårdshusen är resultatet av en tävlingsvinst. Redan i tävlingsförslaget hade Vandkunsten ritat igenom förslaget närmast på bygghandlingsnivå. Innan man satte igång att bygga testades allt i full skala. Ett provhus sattes upp.

– Ett sådant här projekt måsta du rita igenom in i minsta detalj. Det är en fråga om precision. Lika nödvändigt har det varit att bygga en fullskalemodell. Du kan inte tro att en byggare ska lösa detaljer på plats på ett bra sätt, säger Jan Albrechtsen.

Att det skulle bli ett prefabbygge var, precis som i Køge, en självklarhet. Men de ville, till skillnad mot där, att estetik och stomme hänger ihop. Inga döljande ytskikt i efterhand.

Vandkunsten har minimerat antal möten och detaljer.

Allt bygger på en modul på fem gånger fem meter. Alla lägenheter, oavsett storlek, har exakt samma grundplatta och identiska installationspaket med en central prefabricerad våtrumsenhet i mitten av bottenvåningen. Bara övervåningen skiljer lägenheterna åt. Alla ytterväggar har samma uppbyggnad. Mellanbjälklag och takbjälklag är också de likadana.

En väsentligt nedkortad byggtid är en nyckel till de låga kostnaderna. Vandkunsten har ansträngt sig för att slippa efterbehandling på platsen. Byggelementen är färdiga, från insida till utsida, när de anländer. När de är monterade är det mesta av interiören löst.

– Kanske skulle vi ha gjort något med takens lutning, säger Jan Albrechtsen självkritiskt när han visar runt i området.

De svarta lådorna och deras formationer är idag markanta i landskapet. De är en påminnelse om något som komma skall.

Grönytor saknas. Äppelträden på gårdarna är midjehöga och taniga.

Där är också brist på boende. Många har inte kunnat flytta in ännu. Byggaren var inte tillräckligt varsam i ett byggskede. Det blev fuktskador som har kostat 50 miljoner danska kronor. Delar av bygget fick starta om. Och sedan kom den ekonomiska krisen. Byggaren avvaktar bättre tider för att våga göra klart hela området. Ett tjugotal betong­plattor ligger exponerade i terrängen och väntar på väggar.

Jan Albrechtsen tar det hela med ro. Han är övertygad om att allt sätter fart snart igen. Det finns en kö av intressenter till bostäderna. Vem vill inte bo bra och billigt?

Tomas Lauri