Illustratör: Gabriel Wentz.
Cad-lärarna på arkitektutbildningarna anser att BIM är på gång och de vill gärna se mer av det i undervisningen. Men samtidigt vill de tona ner valet av enskilda program och istället fokusera på att lära ut vilka möjligheter för själva skapandet som 3d-verktygen ger.
När jag gick på arkitektutbildningen i slutet av 90-talet var det en lärare som sa att PhotoShop är det enda program en arkitekt egentligen behöver.
Riktigt sådan är inte verkligheten. För en tid sedan fick Arkitektens redaktion ett uppriktigt mejl från en arkitektstudent som stod inför sin första cad-kurs och undrade: Vilka program ska man egentligen lära sig?
Utbudet på de tre arkitektutbildningarna varierar något, men totalt sett är det projekteringsprogrammen AutoCad, ArchiCad och Revit samt modellerings- och visualiseringsprogrammen Rhino, SketchUp och Maya som förekommer i undervisningen. BIM finns på agendan på samtliga skolor, men har ännu inte fått något direkt utrymme. Undantaget är Chalmers Arkitektur och Teknik, som över huvud taget har mer cad-undervisning på schemat än de rena arkitektutbildningarna. Arkitektur och Teknik-studenterna ägnar redan under grundutbildningen två veckor åt BIM och ArchiCad, vilket är fler timmar än vad de andra utbildningarna totalt lägger på cad-undervisning.
Stefano d'Elia, lärare i digitala medier på Chalmers, menar att BIM är framtiden och att skolan arbetar för att få in mer av det i undervisningen.
– Men vi försöker att tona ner vilka programvaror vi väljer och istället fokusera på vad det är vi vill lära ut, säger han.
Valet av mjukvaruprogram är ofta ett känsligt kapitel. Leverantörerna ligger på för att marknadsföra just sina program och lösningar. Uttalanden från nyckelpersoner kan alltid gagna det ena eller andra konkurrerande företaget. Men när det kommer till kritan har ändå Chalmers gjort sina val för arkitektutbildningen: SketchUp för 3d-skiss, AutoCad för 2d-ritning, 3dStudioMax och Rhino för 3d-modellering och visualisering samt ArchiCad som BIM-verktyg.
– Att välja BIM-verktyg är kanske det känsligaste valet. Vi bedömer Revit och ArchiCad som helt likvärdiga, men valde ArchiCad för att det är mest spritt bland arkitekter. Men Revit kommer starkt och vi kommer att erbjuda kurser i det också, säger Stefano d'Elia.
Även på LTH ser man BIM-framtiden an. Högskolan håller på att starta ett BIM-lab där det ska ske samarbeten även med skolor på andra sidan Öresundsbron. LTH:s arkitektutbildning har hittills inte varit delaktiga i BIM-labbet, men det kan det bli ändring på.
– BIM skulle kunna bli en språngbräda för mer samarbete mellan arkitektutbildningen och andra institutioner, till exempel teknikingenjörerna, spår Olof Bergman, arkitekt som undervisar i digitala medier vid LTH.
Även han vill tona ner valet av mjukvaruprogram.
– Vi ser det inte som vår uppgift att lära ut de senaste programmen. Det viktiga är att studenterna förstår hur programmen kan användas och vilka möjligheter som finns. En vaken student klarar sedan vilka program som helst, säger Olof Bergman.
Som BIM-verktyg har man så smått börjat att arbeta med Revit, men än så länge inte på arkitektutbildningen. Sedan 2003 har man, efter krav från studenterna, AutoCad som grund, från att tidigare enbart ha lärt ut ArchiCad. Idag är ArchiCad en valbar kurs. Även 3d-modelleringsprogrammet Maya kan man få ta del av i en frivillig workshop.
Liksom lärarna på de andra arkitektskolorna vill Olof Bergman gärna poängtera det parallella spåret till BIM, det spår som utbildningarna ägnar sig åt i större utsträckning än ren projektering: Att nyttja dataprogrammens möjligheter redan på skisstadiet. Liksom på Chalmers har SketchUp fått en central roll.
– SketchUp är så otroligt enkelt, så studenterna kan koncentrera sig på att nyttja verktyget för att skapa. Skissar gör man inte i AutoCad, det gör man i SketchUp. Och skissar man för hand tar man sedan in det i SketchUp för större möjligheter att kunna kommunicera sina idéer. Där har det hänt mycket, säger Olof Bergman.
På KTH har man inte heller kommit så långt när det gäller BIM, men tankarna finns och arbetet pågår.
– Vi håller på och uppdaterar utbudet för mer avancerad 3d och BIM. BIM är definitivt nästa steg inom projektering som möjliggör mycket komplexa projekt, säger Daniel Norell, arkitekt och lärare på KTH.
Traditionellt lär KTH ut AutoCad för att det defacto är standard i branschen samt 3d-modelleringsprogrammet Rhino för att det är stabilt och lättillgängligt och utvecklas snabbt med nya, fria plug-ins, inte minst för parametrisk modellering. Daniel Norell tar också upp att fokus ligger mycket på att använda programmen för skissande.
– Det som kommer mer och mer är hur vi kan använda programmen som designmedium snarare än bara för att rita upp, säger han.
Nyligen har KTH:s arkitekturskola skaffat två stycken laserskärare och en 3d-printer till det digitala tillverkningslab man håller på att bygga upp.
– Studenterna kan få ut fullskaleprototyper. Det handlar om att korta steget mellan mjukvara och fysisk output, säger Daniel Norell.
Han upplever att det finns en stor nyfikenhet bland studenterna och att de är måna om att lära sig program som är kommersiellt gångbara men också program som möjliggör annorlunda arkitektur.
Men, till skillnad från den där läraren som talade om PhotoShop på 90-talet, säger Daniel Norell precis tvärt om:
– Som arkitekt måste man vara en gymnast som kan hoppa mellan olika program för att klara allt man behöver. Det kommer aldrig att finnas ett superprogram som kan allt.
Annika Jensfelt
|