– BIM är ingen programvara, ingen fil och ingen databas.
Anna-Brita Krakenberger, arkitekt och expert på digitala verktyg på Sweco, försöker förklara den bokstavskombination som ska effektivisera, höja kvaliteten och råda bot på byggbranschens skakiga stafettväxlingar.
– BIM står för ett sätt att hantera information, dra nytta av den i flera led, slippa mata in den på nytt om och om igen.
Bokstavligen står BIM för substantivet byggnadsinformationsmodell, alternativt verbet byggnadsinformationsmodellering. BIM kan existera eller ske i olika skalor, från att vara internt arbetssätt på ett kontor till att hänga med i en byggnads hela livscykel.
På det enskilda arkitektkontoret kan BIM handla om att man bygger en 3d-modell av sitt projekt, ur vilken man kan generera planer, fasader, uppställningar, rumsbeskrivningar och visualiseringar. Ändrar man något på ett ställe, uppdateras alla andra dokument automatiskt.
Talar man om BIM i ett helt projekt, där även konstruktörer, el- och V-konsulter ingår, handlar det om att använda 3d-modellen för att i ett tidigt skede kunna simulera exempelvis ljus, klimat och brandutrymning. Med all information samlad kan man tidigt göra kollisionskontroller och minska antalet fel på bygget. BIM på bygget underlättar kalkyler och inköp när alla mängder kan fås automatiskt ur modellen. Slutligen ger BIM i förvaltningsskedet ägaren en solid kunskapsbas för sina fastigheter.
– Målet är livscykelhantering av informationen, men än så länge är verkligheten långt ifrån detta, säger Anna-Brita Krakenberger.
Sweco är med i Open BIM, den branschgemensamma satsning som nu, tillsammans med ett antal andra sammanslutningar, ska ta nya tag för fungerande BIM i alla led. För alla är överens, det här vill man ha. Frågan är hur det ska gå till.
– Alla kan inte jobba i samma programvara, så det handlar om att programmen måste kunna samverka. Alla mjukvaruleverantörer vill gärna själva lägga beslag på begreppet BIM, men öppenhet mellan olika format är jätteviktigt, säger Anna-Brita Krakenberger.
Samtidigt som cad-programmen blev objektbaserade för ungefär tio år sedan, började också utvecklingen av en gratis, öppen standard för överföring mellan olika cad-format, den så kallade IFC-standarden. Idag har alla programvaruleverantörer certifierat sig mot IFC och enligt Anna-Brita Krakenberger börjar den nu bli pålitlig.
– IFC är idag användbar till 95 procent. Vissa geometriska former följer inte med, men all information om objekten kan föras över obehindrat och för de flesta projekt räcker grafiken också till, säger hon.
Men det som också behövs är en gemensam standard för olika benämningar. Det duger till exempel inte att vissa säger U-värde, någon annan U-value och en tredje säger Thermal value. Detta är ett av de problem som branschen gemensamt ska lösa. Kanske kan det också bli en BIM-manual, med förebild från Norge.
– Både Norge, Danmark och Finland har statliga byggnadsstyrelser som drivit på utvecklingen mot BIM och neutrala överföringsformat som IFC. Norska Stadsbygg har givit ut en BIM-manual som till exempel talar om vilken information som ska in i modellen i olika skeden, säger Anna-Brita Krakenberger.
I Sverige finns ingen statlig motor utan BIM-visionen drivs av olika organisationer. I Open BIM ingår byggbranschens stora företag, från arkitektsidan representerade av Sweco, White och Tengbom. Utvecklingen av IFC-standarden drivs av BuildingSmart, en internationell medlemsorganisation där även cad-leverantörer står som medlemmar och sponsorer.
– Programtillverkarna vill ju helst ha sin egen produkt som standard och har ett mer indirekt intresse av gemensamma standarder, säger Anna-Brita Krakenberger.
Idag finns fem cad-program som konkurrerar om BIM-användare på den svenska marknaden; ArchiCad, ADT, Revit, Bentley Architecture och Vectorworks. Detta är 3d-program där man i sin modell kan mata in information som beskriver egenskaper för olika objekt. BIM är inte likvärdigt med vilken 3d-modell som helst. Det finns andra 3d-program, som till exempel 3dStudioMax, som bara handlar om grafik och inte har med BIM att göra.
Fler och fler arkitekter använder redan idag program som möjliggör BIM, men långt ifrån alla utnyttjar möjligheten att dokumentera vilka egenskaper olika objekt har och knyta information till sina modeller. Anna-Brita Krakenberger menar att användandet av BIM kommer att öka gradvis, men i det dagliga arbetet måste kontoren göra det som är rätt för just deras projekt. Det finns ju oftast inte utrymme för att ägna sig åt dokumentation av information som inte ska användas.
– Det finns ett stort spann i användandet av BIM-anpassade program även på vårt kontor. Vi producerar fortfarande handlingar av olika typer. Och bland våra anställda finns allt ifrån avancerade BIM-användare till dem som fortfarande ritar för hand, säger Anna-Brita Krakenberger.
Hon jämför med för tio år sedan, när objektsmodellering hamnade på var mans ritbord. Det tog fem-sex år innan det var så inarbetat att både cad-program och kunskap hos användarna var på rätt nivå. Det är samma sak med BIM, menar hon. Det kommer att ta ett par år innan det finns gemensamma standarder som möjliggör livscykelhantering av information.
På frågan om det inte finns några problem eller risker med BIM, tar Anna-Brita Krakenberger upp att ett projekt kan hamna snett om man helt förlitar sig på de automatiska processerna.
– Det måste alltid finnas ett mänskligt öga som kontrollerar. Med datorers hjälp kan man ju få hisnande fel som man inte skulle ha klarat av att åstadkomma för hand, säger Anna-Brita Krakenberger.
Hon ser alltså inte BIM som en ersättare för vare sig tid eller kompetent personal på arkitektkontoren. Istället handlar det om att kontoren kan leverera mer och med bättre kvalitet.
– Verkligheten visar att det inte går åt mindre folk, bara att resultatet blir bättre. Det går åt samma tid, men beställaren får ut mer av den tiden, säger Anna-Brita Krakenberger.
Hon poängterar att cad-ritandet trots allt utgör en relativt liten del av arkitekternas arbete. Och att BIM, inmatning av information och egenskaper i sin 3d-modell, inte är något man ägnar sig åt på skisstadiet.
– Det krävs mer kunskap för att veta vad man ska dokumentera i sin BIM-modell än för att veta hur man gör det, säger Anna-Brita Krakenberger.
Annika Jensfelt