Sextio kan plugga i norr

Runt 700 personer sitter just nu och jobbar med arkitektprovet, den alternativa chansen att komma in på dröm­utbildningen. I år finns det 60 nya platser att konkurrera om, på Umeås nya arkitekt­högskola.

"Vill du studera arkitektur? Drömmer du om att vara med och skapa framtidens hållbara städer och byggnader? Kom till Umeås nya laboratorium för arkitektur."

Så låter lockropen från Umeå universitet, där Sveriges fjärde arkitektutbildning startar till hösten. Bygget av den nya Henning Larsen och White-ritade skolan, 4.000 kvadratmeter på ett nytt konstnärligt campus vid Umeälvens strand, är i full gång, men än så länge bara på pålningsstadiet. De studenter som börjar i höst får gå sitt första år i Tullkammaren, en äldre tegelbyggnad i centrala Umeå.

Intresset för den nya utbildningen är stort.

– Folk från hela landet hör av sig varenda dag. Och när universitetet är ute och informerar gymnasieelever är det mest frågor om arkitektutbildningen. Så vi tror på högt söktryck, säger Thomas Olofsson, föreståndare för Umeås arkitekthögskola.

Från att tidigare ha planerat att ta in 30 studenter första året, drar man på full gas från början och erbjuder 60 platser, att jämföra med KTH som tar in 100 och LTH som tar in 72. Chalmers har ännu inte beslutat hur många man tar in till hösten, men förra årets siffror var 75 på arkitekturprogrammet respektive 30 på Arkitektur och teknik.

– Att vi valt att ta in 60 studenter är ett strategiskt beslut kopplat till kvalitet. Visst kan det vara roligt med en liten grupp, men då kan man inte ha särskilt många lärare. Det krävs en viss volym för att kvaliteten ska bli bra, säger Thomas Olofsson.

Sedan länge står det klart att rektor för den nya utbildningen är Peter Kjaer, tidigare rektor för Arkitektskolen i Aarhus (se Arkitekten 08 2008). Nu är även två fasta arkitektlärare tillsatta. En av dem är Ebba Hallin, som tidigare jobbat som lärare på KTH efter sin examen där 2005. Den andra är danska Mette Harder, också ung arkitekt som arbetat som arkitekt i Danmark och internationellt, bland annat på Irland. En gästprofessor är också tillsatt och involverad i arbetet med utbildningen. Det är Walter Unterrainen, österrikisk arkitekt, framstående inom ekologisk arkitektur.

Rekrytering av en fast professor och fler gästprofessorer och lärare pågår fortfarande. Även här är intresset utifrån stort.

– Det är en strid ström av personer som vill bli gästlärare, säger Thomas Olofsson.

Sista dag att söka till den nya utbildningen är 15 april, liksom för alla andra utbildningar. Umeås Arkitekthögskola har också anslutit sig till det nationella arkitektprovet, som sedan 1987 gäller som alternativ chans till antagning vid KTH, Chalmers och LTH. Skolorna får ta in max 50 procent av studenterna via arkitektprovet, resten måste ske via betyg och högskoleprov. Umeå ska ta in en tredjedel av studenterna via arkitektprovet, samma som LTH. KTH och Chalmers tar in 40 procent den alternativa vägen.

Arkitektprovets första steg är redan igång. En hemuppgift är offentliggjord på arkitektprovets hemsida och runt om i landet sitter gissningsvis drygt 700 personer och försöker lösa uppgiften på bästa sätt.

– I år har man förändrat upplägget på hemuppgiften för att öppna för en friare tolkning, nya verktyg och resonemang, berättar arkitekt Björn Ahrenby, som i år är administrativt ansvarig för arkitektprovet.

Huvudansvaret för provet cirkulerar bland arkitektskolorna. I år står KTH för utformningen. Men varje skola har en egen jury som kommit med synpunkter och som bedömer de hemuppgifter som skickas in till respektive skola. Juryerna har ett gemensamt koordinationsmöte för att stämma av att de ligger på samma nivå i bedömningen. De personer som gjort de bästa hemuppgifterna går vidare till nästa steg, två provdagar i mitten av juni. Resultaten därifrån bedöms av alla skolornas juryer gemensamt.

På tre A3:or ska hemprovdeltagarna presentera resultatet av hur man på tre olika sätt navigerat i en matris med fem olika "objekt", "egenskap/begrepp" och "verktyg" (se bild).

– Årets upplägg ställer högre krav på juryn än tidigare år. Förra året var hemuppgiften att tolka tre fasta begrepp; tid, rymd och förändring, säger Björn Ahrenby.

Provet är nationellt, liksom högskoleprovet. Det är alltså inget som hindrar att man lämnar in sin hemuppgift i Stockholm och blir bedömd av Stockholmsjuryn, fast man angett Umeå som förstahandsval, till exempel.

– Det har ingen betydelse. Skolornas eventuella olika profiler är inget som medvetet speglas i uppgiften. Arkitektprovet är bara till för att utse lämpliga kandidater till att plugga arkitektur, säger Björn Ahrenby.

Annika Jensfelt