Stockholm 2008-12-10
Den 1 december 2008 tillskrev Sveriges Arkitekter Finansdepartementet med en begäran om att ett eventuellt återinfört ROT-avdrag denna gång också ska omfatta arkitekttjänster.
Endast några dagar därefter offentliggjordes regeringens stimulanspaket omfattande bland annat ett nytt ROT-avdrag. Denna gång inordnas ROT-avdraget inom det s.k. RUT-avdraget, vilket innebär att det gäller tillsvidare och dessutom har gynnsammare avdragsvillkor för konsumenten än tidigare ROT-avdrag.
När nu ROT-avdraget på detta sätt permanentas och dessutom ges vidare ramar finns det anledning att återkomma till kravet på att låta ROT-avdraget även omfatta arkitekttjänster.
Vi inser att regelverket för det nu återinförda ROT-avdraget vilar på principer och avgränsningar som tillämpats vid de tidigare tillfällen ROT-avdrag införts temporärt. Det finns dock anledning att ifrågasätta om de regler, som tidigare exkluderat arkitekttjänster, bör gälla även denna gång.
Det ROT-avdrag som nu införs möjliggör, exempelvis, för två förvärvsarbetande i en familj som låter utföra arbeten på sin villa eller i sin bostadsrätt ett skatteavdrag på maximalt 100.000 kr per år för arbetskostnader. Det får nog antas att förhållandevis många konsumenter kommer att anse detta vara en ganska gynnsam avdragsmöjlighet när man står i begrepp att genomföra något större upprustnings- eller ombyggnadsarbete.
Det finns därmed skäl att anta att nu aviserade regler öppnar för mer omfattande ombyggnadsinsatser än vad tidigare ROT-avdrags utformning lockat till. I sig är det naturligtvis positivt eftersom syftet med stimulansåtgärden ju primärt är att sätta fler människor i arbete.
Samtidigt är det uppenbart så att ju större insatser som kan göras, desto större blir behovet av vettig planering och projektering av de insatser som planeras. Små förbättringsåtgärder och mindre reparationer kräver sällan någon projekterings- eller arkitektinsats. När åtgärderna blir större krävs dock en föregående arkitektinsats och en projektering av den ombyggnad eller den förändring som ska göras.
Idag kan man förvänta sig att många insatser kommer att handla om energieffektiviserande åtgärder. Många konsumenter kommer att behöva vägledning och stöd när det gäller energieffektivisering - helt enkelt få råd om vad som är smart att göra för att få det resultat man önskar. Här kommer arkitekten in som en viktig rådgivare och projektör för att ge konsumenten rätt sorts beslutsunderlag när det gäller rumsliga och byggnadstekniska konsekvenser av olika tekniska lösningar och systemval.
Om inte konsumenten har tillgång till fackkunskap när det gäller tilltänkta energieffektiviserande åtgärder är risken uppenbar att satsning görs på fel sorts åtgärder och med tveksamt resultat, inte bara för konsumenten själv utan också för samhället i sin helhet.
Såväl det nya ROT-avdragets utformning som den uttalade målsättningen att många åtgärder kan komma att inriktas mot energieffektivisering talar alltså för att låta det nya ROT-avdraget även omfatta arkitekttjänster.
Det finns härutöver en annan aspekt som förtjänar en kommentar och det gäller ROT-avdragets huvudprincip att arbetet ska ske hemma hos den som yrkar avdrag.
Merparten, men inte allt, av det arbete en hantverkare tillhandahåller utförs rent fysiskt i bostaden. En snickare utför vissa arbeten i sitt snickeri och levererar därefter dessa produkter för montage på plats. Detsamma gäller plåtslagare och andra hantverkare som för att kunna utföra sina arbeten till viss del måste göra dessa med hjälp av specialverktyg och maskiner som bara finns på plats i den egna verkstaden.
Arkitekten besöker sin kund för att på plats gå igenom byggnadstekniska och praktiska konsekvenser, identifiera och utvärdera alternativa möjligheter samt planera ombyggnaden. Ett inledande utrednings- och skisskede genomförs oftast tillsammans med konsumenten på plats. Därefter återkommer arkitekten för återkommande diskussioner och genomgångar med konsumenten vartefter tilltänkta åtgärder och förslag växer fram.
I projekt av det slag vi här talar om följer dessutom ofta arkitekten bygget på plats. En väsentlig del av arkitektens arbete är därmed förlagd till den fysiska platsen för byggnationen. Även arkitekten, precis som många hantverkare, måste dock utföra väsentliga delar av sitt arbete i egen lokal. För arkitektens del handlar det förstås om den detaljprojektering som ger underlag för den fysiska byggnationen. För detta arbete är naturligtvis arkitekten beroende av sitt datorstöd, sitt referensbibliotek m.m.
Sveriges Arkitekter inser att alla avgränsningsfrågor i dessa sammanhang inte är lätta att lösa. Det är dock en orimlig, men även omodern, inskränkning att begränsa ett ROT-avdrag till fysiska tjänster. I de sammanhang som beskrivits ovan föreligger ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan mer intellektuellt präglade tjänster å ena sidan och mer fysiskt orienterade tjänster å den andra sidan. Det finns inte skäl att exkludera den ena av dessa tjänster från möjligheten till ROT-avdrag.
Det finns i landet drygt 1000 mindre arkitektföretag för vilka konsumentmarknaden är av stor betydelse. När byggmarknaden nu viker drabbas dessa småföretagare och deras anställda till lika del som mindre byggbolag och deras anställda. Nedgång i byggandet får inte bara effekter i produktionsledet utan påverkar relativt sett i samma utsträckning tjänsteproducerande företag som exempelvis arkitektföretag.
Det är Sveriges Arkitekters förhoppning att Finansdepartementet nu utarbetar detaljregler för det nya ROT-avdraget som öppnar för att arkitekttjänster, på det sätt som här beskrivits, kommer att omfattas av regelverket.
För ytterligare kontakt hänvisas till undertecknad, staffan.carenholm@arkitekt.se, 070-5916704.
Med vänlig hälsning
Sveriges Arkitekter
Staffan Carenholm
Förbundsdirektör
Cc: Dan Ericsson, statssekreterare
Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig
Anders Lönnberg, Departementsråd
Håkan Boberg, Kansliråd
|