Fotograf: Jussi Tiainen. Modell: Niels Andersen.
Han hade visionen klar för sig redan för sju år sen när han fick uppdraget att rita planen för Jätkäsaari, eller Busholmen, utanför Helsingfors. Det här skulle bli en bilfri stadsdel. Spårvagnar med täta stopp, många små affärer och all service och grönområden inom gångavstånd skulle göra visionen möjlig att förverkliga. Stadsdelen ska förena hundra år gamla stadsbyggnadstraditioner med spetsteknik och ett samtida ekologiskt tänkande.
- Det ska bli en stad för människor, inte för bilar, säger Matti Kaijansinkko.
Han är arkitekt och projektledare för den nya stadsdelen 1,5 km från huvudstaden. År 2023 ska hela stadsdelen vara färdig, ett område lika stort till ytan som hela Helsingfors.
- Det är svårt att veta hur människor lever och tänker år 2023, säger Matti Kaijansinkko. Men vi räknar med olika scenarier av klimatförändringar när vi ritar planen och startar tävlingar om olika områden. Och vi försöker skapa en stad där man inte är beroende av sin bil. Men den fria marknaden gör det svårt att beräkna hur stadsdelen kommer att utvecklas.
Så fort containertrafiken flyttas från hamnen under hösten 2008 ska ett tio hektar stort område förvandlas till park. Marken formas till en kulle och kring denna byggs sedan resten av Jätkäsaari.
- Det fanns en översiktlig plan för Helsingfors från 1992 med beslut om ny parkyta på 10 hektar. Därför blev också parken en naturlig utgångspunkt. Men medan man förr sparade en bit natur för parker i stadsplanering så hade vi andra förutsättningar här. Hela Jätkäsaari blir ett asfaltfält och jag kunde börja med ett tomt papper.
Tävlingar har ordnats kring parken och för fyra modellkvarter. I senare tävlingar kring de olika bostadsområdena ska bästa energilösning premieras jämte arkitektonisk kvalitet. Den första startar i februari 2009.
Så bilfri som Matti Kaijansinkko önskade stadsdelen ser den inte ut att bli. Viss servicetrafik ska tillåtas, men det ritas i planen så få gator för bilar som möjligt. Däremot gott om parkeringsgarage så att bilarna försvinner från gatorna. En förebild är Lund med ett program för att få invånarna att ställa bilen och ta cykeln istället. En annan är Bremen med sitt väl utvecklade spårvagnsnät.
Helsingfors har idag ett effektivt centralvärmesystem men det drivs av kol som i framtiden kommer att förbjudas. Finland står därför inför en stor utmaning och den antas av planerarna. Att en helt ny stadsdel planeras gör det också möjligt att få in tidsenlig teknik i området. Sophantering ska till exempel skötas med underjordiska sopsugar.
- Det blåser mycket i Jätkäsaari och här har vi chansen att rita in vindkraftverk på taken. Vi kommer att anordna tävlingar kring lågenergihus och staden kan sedan skriva in krav i kontrakten med den privata byggsektorn.
Ett utvecklat spårvägssystem med täta stopp och matbutiker vid varje station är ett steg mot en mer bilfri stadsdel. Till butikerna ska man kunna beställa varor som böcker, skor och kläder från andra affärer, via Internet. All daglig service ska finnas inom en kilometers avstånd. Där ingår också skolor, förskolor och vårdcentraler. Här ska också finnas många små butiker och restauranger längs med gatorna och ett helt bilfritt område på 30 hektar.
Hotande klimatförändringar finns med i beräkningarna men är svåra att veta något om under denna tidsrymd.
- Vi har räknat på en höjning av havsytan på en meter på 100 år. Samtidigt stiger landnivån med 30 cm under samma tid. Men om havsytan stiger med tre meter blir det problem. Då måste vi bygga dammar runt stadsdelen.
Den mesta av marken på Jätkäsaari är konstgjord. Marken kommer nu att höjas ytterligare. Parken ligger högst vilket gör det enkelt att ta hand om regnvatten på ett naturligt sätt. I varje gathörn ska också finnas avrinning för regnvatten. Nya byggnader kommer att ligga i snitt fem meter över havsytan.
Passagerartrafiken blir kvar på Busholmen och dålig luft och oväsen vid strandlinjen gör att bostäder inte kan byggas nära vattnet. Istället planeras arbetsplatser och en park vid stranden med möjlighet att nå vattnet per fot.
Helsingfors är en relativt blandad och assimilerad stad och invandringen är idag högre här än i någon annan nordisk stad. Den blandade staden är något man vill ta med sig till den nya stadsdelen. En tredjedel av bostäderna ska vara sociala bostäder, ägda av staden med moderat satta hyror.
Jätkäsaaris skyline ska likna Helsingfors stadskärnas med fem- till sjuvåningshus i slutna kvarter, men planen innehåller också några betydligt högre landmärkesbyggnader. Vissa lagerbyggnader byggs om till sportcentra och andra offentliga byggnader. Målet är en stadsmässig stad med restauranger och butiker i bottenvåningarna. Som i Helsingfors.
- Vår erfarenhet är att man inte flyttar så långt, säger Matti Kaijansinkko. Man vill ha ungefär samma stad och utbud som man är van vid.
|