Debatt

Pressgrannar

"Vi har en i allra högsta grad levande och spännande miljö, men den speglar inte samhället som den verkar i. Med det inte sagt att det är något fel på studenternas hjärnor, de är mycket kunniga. Men det är två helt skilda världar. Det tycker jag bara är lite konstigt. Jag tänker att det måste finnas personer som tillhör andra etniska grupper och kulturer som vill utbilda sig till arkitekter."
Erik Stenberg, arkitekt och lärare på KTH:s arkitekturutbildning, om den segregerade utbildningen. Intervjuad av Niklas Instedt i Rum nr 8 2007. Ny chefredaktör från nr 9 blir arkitekt Malin Zimm.

"I det stora hela är det inget fel på ambitionsnivån i regeringens utspel. Men ser man närmare på centrala framtidsinriktade områden i arkitekturpolitiken måste man konstatera att ambitionerna ibland förblir för låga, för snäva och för begränsade."
Rikke Krogh, ordförande i danska arkitektorganisationen AA, om den danska regeringens arkitekturpolitik som den uttrycks i dokumentet "Arkitekturnation Danmark" som nyligen presenterades. Hållbart byggande är ett område där ribban borde ligga högre, anser han i en ledare i danska Arkitekten 08/07.

"En sak är säker: P-huset Parkaden behöver en folkstorm för att överleva. Det lär Parkaden aldrig få."
Lars Lindström skriver om blåmärkta parkeringshuset Parkaden i Stockholm, ritat av Hans Asplund. Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund, m, vill strunta i blåmärkningen och bygga in fler bostäder och kontor i city. Expressens nätupplaga 28 juni 2007.

"I stadens myller är det svårare att kontrollera människan. Det är därför så många vill dit."
För första gången i mänsklighetens historia är det fler som bor i stan än på landsbygden, konstaterar krönikören Johan Norberg i Dagens Industri 19 juni 2007.

"Det är ett missförstånd att placera en så stor tillbyggnad intill den internationellt mest kända byggnaden vi har i Sverige. Asplunds boktempel ingår i en känslig ensemble ... Asplunds byggnad är ju monumental men också mycket skör och liten i skalan. Den blir förstorad och förstärkt genom lamellerna. Om man tar bort lamellerna, och sätter dit en ny byggnad, är det mycket tveksamt vad som händer med stadsbibliotekets integritet som arkitektur."
Alexis Pontvik, ny professor i stadsbyggnad, intervjuas av Elisabet Andersson i Svenska Dagbladet 31 juli 2007.

"För dagens arkitekter är det en helt annan sak. För dem är själva dikotomin fult-vackert något som över huvud taget inte skall diskuteras. För dem är det en allt för futtig utgångspunkt för en diskussion om arkitektur för att de över huvud taget skall vilja ge sig in i den. Deras inställning är ofta att den modernistiska smaken är så avancerad att vanligt folk inte förstår sig på den och att de därför inte skall föra någon debatt om skönhet eller trevnad. Detta får de lära sig på arkitektutbildningar inte bara i Sverige utan över hela världen. Där skolas de in i ett elitistiskt förhållningssätt som fjärmar dem från deras uppdragsgivare, folket. De arkitekter som inte underkastar sig den modernistiska estetiken hånas och stöts ut."
Kanske dags att arkitektutbildningen läggs ned för att ge plats åt något nytt funderar ledaren i Nya Wemlandstidningen 15 juni 2007 under rubriken Vackert för folk eller elit? Ledaren är inspirerad av Catharina Sternudds doktorsavhandling "Bilder av småstaden. Om estetisk värdering av en stadstyp."

"Det har förts en intensiv debatt inom arkitektkåren om problemen kring miljonprogramsområdena. Det finns ingen patentlösning för att förbättra områdena, det handlar om storskalighet och socialt utanförskap något som man knappast löser genom att 'byta stil' på byggnaden. Chansen att det ska lyckas är ungefär lika stor som att gå till plastikkirurgen för att lösa sina själsliga problem."
Styrelsen för Sveriges Arkitekter Värmland, genom Lars Yngvesson, är positivt överraskad över att Nya Wemlandstidningen engagerar sig i arkitekturdebatten men beklagar att den onyanserade ledaren i svepande ordalag avfärdar en hel yrkeskår som elitistisk och inkompetent. Replik i NWT 21 juni 2007.

"I dagens klimatperspektiv är tendensen att förtäta redan byggd miljö det klokaste alternativet i stadsbyggnad. Inte att bygga utåt, sprida ut eller "sprawla ut" i omgivande bygd. Förtätning som utnyttjar och bygger ut teknisk infrastruktur som redan finns, förstärker underlag för olika typer av service inte minst kollektivtrafik."
Birgitta Kyrö Mattsson, stadsmiljöarkitekt, byggnadskontoret i Halmstad i Svenska Kommunaltekniska Föreningens tidskrift Stadsbyggnad nr 3/07, tema Halmstad.

"Om de offentliga rummen kan få spänningarna att minska mellan olika grupper, då har man lyckats."
Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt, intervjuad av Eva Hernbäck i DN 13 juli 2007.

"En av Englands främsta trädgårdskolumnister Stephen Lacey skrev bl. a. 'Nordfjell's garden is a landmark in design. How could the judges have missed it?' Enligt Lacey var det självklart att det svenska bidraget även skulle ha erövrat titeln 'Best in Show'."
Britt Louise och Göran Malm skriver om guldmedaljen till Ulf Nordfjells jubileumsträdgård "A tribute to Linneus" vid Chelsea Flower Show i tidningen Utemiljö juni 2007.

"This was a very contemporary garden that balanced modern styles and materials, such as steel artwork panels and edging, with a deep sense of traditional values. It worked effortlessly."
Omdöme om Ulf Nordfjells "A Tribute to Linnaeus" vid Chelsea Flower Show 2007. Benedict Vanheem listar årets higlights i Design Garden Journal juli/aug 2007.

"Ska ökad cykling bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, måste fler cykla regelbundet, och då måste det först och främst vara enkelt och lockande att cykla. Sedan måste det kännas tillräckligt bekvämt att fortsätta för att det ska utvecklas till en vana. Om trafikplanerare tänker på sådant - och kanske börjar använda cykel i staden som ett redskap vid planering av cykelbanor - blir det lättare att se cykelresan som en helhet i planeringen."
Kajsa Ellegård, professor, Tema teknik och social förändring, vid Linköpings universitet i en krönika i Ingenjören nr 5 2007. Hon föreslår bland annat att trafiksignaler ska slå om automatiskt när en cyklist närmar sig - så som idag sker för bilar.

"Det finns goda skäl att förlägga någon av de stora offentliga byggnader som för närvarande diskuteras i Stockholm till Slussen. Vår analys har lärt oss att Slussen inte bara är en plats med stora möjligheter utan också en ovanligt svårbemästrad plats när det gäller att skapa förutsättningar för stadslivet. Om det nya Slussen ska bli en långsiktigt hållbar lösning för vardag och fest i Stockholm är det därför nödvändigt att vi även får en initierad debatt om Slussens betydelse för stadslivet."
Stadsbyggnadskonsulterna Lars Marcus, Tobias Nordström och Alexander Ståhle förordar Nyréns förslag, Nya Slussen i Svenska Dagbladet 10 aug 2007. Deras rapport finns på stockholm.se/slussen.

"We have to consider the whole equation, develop new values and change the culture - respond to existing desires and develop new ones. City, community, ecology and new technologies are the four big, related issues. Architecture is old-fashioned and slow-moving, but we have to deal with these realities and experiment."
Intervju med Hitoshi Abe i den holländska tidskriftenMark #9/2007.

"Man kan tycka att det verkar farligt att låta medborgarna själva bygga - de kan ju ha dålig smak och dåligt omdöme. Men sällan uppvisar det medborgarna själva bygger lika dåligt omdöme och likgiltighet för det allmänna intresset som hotellprojektet på Riddarfjärden. En genomtänkt planering som, utan att förpassa dem till kranskommunernas tassemarker, ger alla som kan en möjlighet att vara med och bygga staden är inte bara ett sätt att lösa bostadsbristen. Det är också ett sätt att lösa en demokratisk brist. Vem skall få bygga staden? Svaret måste vara; alla som vill och kan."
Arkitekt Ola Andersson tar upp frågan vem som får bygga och var i Stockholm i en kommentar till det omstridda förslaget om hotell och kallbadhus i Riddarfjärden i Stockholm. Svenska Dagbladet 14 augusti 2007.

"Varför inte göra något besöksvänligt och arkitektoniskt betydelsefullt vid vår rikedom av kajer. För ett sådant vattenmöte kunde kanske Stockholms stad utlysa en arkitekttävling?"
Förre landshövdingen i Stockholm, Mats Hellström, kritiserar förslaget om kallbadhus i Riddarfjärden, kompromissförslaget förvärrar det hela anser han. Den obrutna vattenspegeln är unik i världen och vattnet är en turistattraktion. Det finns många kilometer kaj där ingenting har tänkts till, påpekar han i DN 18 augusti 2007.

"Kineserna har sina ideal, vi har ett annat formspråk. Därför är det svårt att få en renodlad form som alla kan ta med glädje. Men det ska bli bra. Det ska bli ett harmoniskt hus som vi är vana att se."
David Frankel, arkitekt på Kalmar kommun, om det stora hotell som det kinesiska företaget Fanerdun fått bygglov för mot E22:an. Kommunen vill fortsatt lägga sig i detaljarbete och färgsättning. Lokaltidningen Östran 25 juni 2007.

"Jag vill påstå att i många kommuner utövar byggnadsnämnden inte alls någon tillsyn av brandsäkerheten i projekterade byggnadsverk."
Brandingenjör Cecilia Fager debatterar under rubriken "Byggnads-nämnden - kommunens egen struts" i tidningen BrandSäkert nr 4 2007.