Efter årtionden av förfall och rivningshot står Bruno Mathssons fem glashus i Kosta skinande nyrenoverade. En museilägenhet, en konferens- och tre stipendiebostäder är den nya användningen. Ägare är Lessebo kommun.
Krossat glas, dörrar som svängde i vinden, plastmattor istället för mosaik, drivor av gardiner och bråte, ölburkar och en vedervärdig stank. Kort sagt, ett totalt förfall efter decenniers mystiska ägarbyten och noll ansvarstagande. Det var utgångspunkten för Bruno Mathssons glashus i Kosta när renoveringen startade i januari 2006.
– Ingen trodde att det kunde bli något, men när man väl började var det inte så farligt som det såg ut, säger Inger Åhlin, antikvarie som varit projektledare för renoveringen tillsammans med arkitekten Benjamin Bankhead.
De blev anlitade efter att ha vunnit en idétävling om husens bevarande som Lessebo kommun anordnade. Upprustningen har sedan finansierats med anslag på sammanlagt åtta miljoner kronor från EU, länsstyrelsens kulturmiljöavdelning och kommunen. Även Stiftelsen framtidens kultur och en rad sponsorer från bygg- och möbelbranschen har stöttat projektet.
Mycket möda har lagts på Bruno Mathssons för 50-talet nya, tekniska innovationer; treglasfönster med vakuum och värmeslingor under golvens glasmosaik. Till visningslägenheten har man lyckats samla ihop intakta beslag i plast till skåp och garderober och med nybeställd glasmosaik, efter Bruno Mathssons ritningar, och tapeter från 1955 har man kommit nära originalet även i ytskikten.
Nyinvigningen av glashusen ägde rum den 14 juni, drygt 50 år efter att de första hyresgästerna från glasbruket flyttade in 1956.
|