Ljusare i hela landet

Ljus först och planering sedan är ordningen när nya området Stadsskogen planeras i Alingsås. Staden har lärt mycket om ljus de senaste åren. Nu har man både ljusråd och ljusguider. Flera andra kommuner satsar på ljusare miljöer med mindre energiförbrukning.

Alingsås tar lärdom av vad som händer under Ljus i Alingsås och ligger i frontlinjen för ljusdesign. Det berättar Kjell Huldt, som är samhällsbyggnadsansvarig för kommunen.

– Lilla Alingsås har blivit Europas tummelplats för ljusdesign och utrustning. Hit kommer många ljusföretag för att hämta idéer.

Delar av resultaten från de tidigare sex årens Ljus i Alingsås har också permanentats. Som Rådhuset, som ljussattes av Kai Pippo. Han var medlem i ELDA+ och fick idén att låta Alingsås vara scenen för en årlig internationell ljusworkshop. Han höll en liten workshop i Alingsås och sedan dess har projektet vuxit till en av de största och mest inflytelserika ljusinstallationerna i världen.

En del av kommunens trygghetsarbete handlar om ljussättning av olika miljöer. Där är ljusinstallationerna under Lights in Alingsås varje oktober en inspiration.

– I kvalitetsprogram finns ljuset ofta med, men skillnaden är att här tänker man ljus först och stadsrum sen, säger Kjell Huldt.

– Det kan handla om hur man ser på grönstråk och vad som händer med dem på natten så att de inte blir mörka barriärer.

Några företag i kommunen har specialiserar sig på ljus, och ljusveckan har lockat in nya boende från framförallt övriga Västsverige till Alingsås efter att de har besökt staden under ljusmånaden.

– Ljus i Alingsås ger positiva vibbar kring staden, menar Kjell Huldt.

När Alingsås nu planerar den nya stadsdelen Norra Stadsskogen utgår man från den ljusguide som tagits fram på kommunen.

Ett informellt nätverk, Ljusrådet, har bildats i staden bland annat för att omgestalta befintlig stadsmiljö. En ljusguide beskriver vilka miljöer som ska prioriteras. Ett exempel är en offentlig lekplats, som tidigare legat helt mörk och som nu ljussätts utifrån inspiration från en ljusinstallation som sattes upp för ett par år sen under Ljus i Alingsås. Ett annat projekt är ljussättning av en cykel- och gångallé vid Norra Ringgatan, där det idag saknas belysning. Armaturer ska fästas på träden och riktas upp respektive ner i en oregelbunden rytm.

– Det ger ett reflekterande ljus och ett behagligt ljusrum, berättar Mari Waernberg, som är planeringsarkitekt i Alingsås kommun sedan 1999.

– Ljus är ett spännande område. Vi hämtar mycket kunskap och inspiration från de årliga ljusutställningarna, säger hon. Ofta hamnar vi i lägen där vi får hitta och skapa egna tekniska lösningar, de finns inte alltid på marknaden.

Ljusrådet deltar i planeringen av det nya bostadsområdet Stadsskogen som ska byggas utanför Alingsås. Det är ett projekt som pågår under lång tid. Därför valde kommunen att, istället för att anlita en ljusdesigner som man brukar, sätta samman en workshop under två dagar med fem ljusdesignkontor. Utifrån den har man skapat en ljuskarta på struktur- och idénivå.

I ljusplanen arbetar man med tre sorters ljussättning. Den första är "vardagsljussättningen" på kvarters- och gatunivå som ska vara en basbelysning och inte för dyr. I januari börjar ljusrådet också arbeta med en "karaktärsljussättning" som ska framhålla det unika i Stadsskogen; naturen.

– Vi vill betona till exempel topografin och vattenstråk i dalgångarna med hjälp av ljus, berättar Mari Waernberg.

Genom "händelseljussättning" betonar man landmärken, torg, lekplatser och andra platser där man vill ha ett flöde av människor och skapa större trygghet.

– Där kan man bryta av lite mer mot basljussättningen.

För de cirka tio företag som bygger i Stadsskogen kräver byggnadsnämnden en ljusplan för varje kvarter innan bygglov beviljas. De har nu tagits fram och ligger på beställningsnivå. Ljusrådet har även ordnat workshop med företagen för att förmedla olika sätt att tänka kring ljus.

– Det handlar ju inte om vilka armaturer man ska beställa utan om hur man kan förändra upplevelsen av miljön och skapa intressanta platser.

Också Malmö anordnar ljusvandringar. Under tio dagar i november arrangerade gatukontoret "Malmö by Light" då stadsdelen Möllevången förvandlades till en värld i ljus i ett antal ljussättningsprojekt. Fyra av installationerna har blivit permanenta, bland annat en temalekplats.

I november lystes också torg, parker och fasader i Skövde upp med nya tekniker. Förutom estetiska arrangemang ordnades praktiska demonstrationer om hur belysning kan skapa en tryggare miljö.

Norrköping satsar på en egen kommunal ljusdesigner, Annika Dinesson. Hon ska se till att kommunen får bättre ljussättning för både trivsel, säkerhet och energibesparing.

Göteborgs Stad vill göra en energibesparing på 70 procent och utvärderar nu vad man kallar intelligent styrning av gatubelysning. I februari 2007 ska två vägavsnitt i Högsbo och Tuve, med sammanlagt 259 armaturer, stå klart som pilotprojekt. I Göteborg ska samtliga armaturer på teststräckan bytas ut mot nya som är utrustade med kommunikationsenhet och "bestyckade" med högtrycksnatrium. Vissa stolparmaturer och linor tas bort. Projektet ska presenteras för särskilt inbjudna i mars 2007 och senare på Elfack på Svenska Mässan i Göteborg i maj.

Göteborg deltar i ett större projekt E-street, med ett dussin aktörer runt om i Europa (se www.e-streetlight.com). I Europa beräknas det finnas sammanlagt 120 miljoner gatljus, vilka sammanlagt förbrukar cirka 40 TWh. Där finns en stor besparingspotential.

Det första intelligenta styrsystemet för gatubelysning installerades i Oslo och omfattade 120 armaturer i stadens centrum, ett försök som resulterade i 70 procent energibesparing.

Källor: Tidskriften Ljuskultur nr 6/2006, artikel av Anders Löfvendahl, samt tidningen Dagens Samhälle, nr 37.2006, artikel av Magnus Wrede.