Vinnande förslag. Murman arkitekter genom Hans murman och Helena Andersson.
Murman arkitekter AB
Hans Murman
Helena Andersson, Per Sjöberg, Andreas Klésty, Gustaf Wirén, Wivian Eidsaunet, Marie Johansson, Christoffer Nääs
Steg 1 även
Emilia Nyblom, Agnes Sandblom, Kjell Jansson
Landskap
Ulf Nordfjell, Tiina Henning, Ramböll
Konstruktör
Peter Karlström, Konkret
VVS
Lars Kjellgren, Joakim Nordemo, Bengt Dahlgren AB
3D-visualisering
Robert Niziolek, Viewpoint Design
Juryn har slutligen funnit att förslaget ”Badjáneapmi” är en mycket vacker och uttrycksfull byggnad med stora arkitektoniska kvaliteter. Förhoppningen är att byggnaden ska kunna bli ett nytt landmärke och ett internationellt känt besöksmål i Kiruna. Byggnadens skyddande och omfamnande och samtidigt öppna och välkomnande uttryck stämmer väl med programmets önskemål att byggnaden skall uttrycka en samisk identitet och ge en värdig inramning till det samiska parlamentet. Den mot staden riktade byggnaden har ett entréområde med en generöst formad yta, som inbjuder till folkliga aktiviteter och andra evenemang.
Byggnaden är väl placerad på tomten och utgör en skyddande rygg mot den besvärande vinden från nordväst. Markbehandlingen och byggnadens utformning vittnar om kunskap och insikt i de kärva klimatförhållanden som råder på dessa breddgrader. Genom att byggnaden med sina starkt sluttande fasader saknar tak, undviks helt problemet med snölaster på takkonstruktionen och därmed sammanhängande förvaltningsproblem.
Byggnaden har ett tydligt uttryck som träbyggnad och har en formgivning som känns lika välfunnen och kongenial med de naturmaterial som används, som samiska slöjdalster och bruksföremål.
Byggnaden har en enkel organisation och byggnadens struktur tillåter en vidare utveckling av planlösning och organisation av Sametingets olika verksamheter.
Juryn utser slutligen enhälligt förslaget ”Badjáneapmi” till vinnare i tävlingen och föreslår att förslaget kommer till utförande under förutsättning att nedan angivna krav kan tillgodoses i den fortsatta projekteringen.
Juryn förslår att följande delar bearbetas vidare i efterkommande projektering:
- Förslagsställaren anger möjligheten av att använda trä även i bjälklag. Juryn har funnit att byggnadens spännvidder och geometri gör detta möjligt, och föreslår att byggnadens stomme utvecklas för att i än högre grad bli ett exempel på modernt träbyggande.
- Förslagsställaren har angivit en dubbelfasad mot söder, i syfte att bemästra eventuella problem med värmelast genom solstrålning. Juryn ifrågasätter redovisad lösning, bl.a. med hänsyn till dragproblematiken och rumsklimatet i bottenvåningen, och föreslår en omarbetning som säkerställer att byggnaden både ges energimässiga och klimatmässiga egenskaper som rimmar med ställda krav på energieffektivitet. Glasväggens öppenhet är en kvalitet som kanske kan utvecklas i en dubbelglasfasad. Juryn anser dock att även den tätare fasad som redovisades i steg 1 av tävlingen vore möjlig.
- Juryn förutsätter att man vid den vidare bearbetningen ser över planlösningen i samråd med Sametinget. I bottenvåningen är de kommunikationsytor som omger de runda mötesrummen svåranvända och svårorienterade. Plenisalen bör studeras vidare bl.a. med avseende på separat tillgänglighet för politikerna. Kanske kan såväl plenisal som mötesrum ges en direkt kontakt med fasad och kommunikationerna lösas i bakkant. Vid en sådan översyn kan även plenisalens sektionshöjd studeras vidare. Juryn föreslår att förslagsställaren överväger att låta plenisalen tränga ner i underliggande källarvåning för att ge större rymd i salen. Sambandet mellan entréplanet och de viktiga publika funktioner som placerats i källarplanet behöver studeras vidare.
- Kontorsvåningarnas planlösningar bör studeras så att de olika rummen och enheterna får lämpliga samband och att möjligheterna till utblickar från mötesrum, korridorer och andra allmänna utrymmen tas till vara på bästa sätt.
- Den höga stödmuren mot Adolf Hedinsvägen bör omarbetas till en betydligt lägre och mindre dominant sektion, med bibehållande av den vackra förplatsen som omfamnas av byggnaden.
- För att en tillbyggnad ska kunna rymmas på området i nordväst kan övervägas att förskjuta sametingsbyggnaden ca 10 m åt sydost. Detta under förutsättning att villan vid Platågatan inte får utsikten mot sydväst nämnvärt beskuren.
- Angöring för trafik (bilar, bussar, varuleveranser och gångtrafikanter) bör studeras vidare. Enligt förslaget är det separata angöringsstråk för gående och för motorfordon från söder fram till huvudentrén. Med tanke på den effektivitet och stordrift som råder beträffande vinterväghållningen i Kiruna, att det är en fördel om dessa stråk löper parallellt intill varandra. Detta skulle dessutom ge bättre förutsättningar att med hjälp av salixplanteringen ta upp nivåskillnaden mellan angöringsstråket och muren. Ytan som är avsedd för bussparkering tycks väl stort tilltagen och skär onödigt mycket in i slänten.
- Sträckan från hk-parkeringen till huvudentrén är över 40 m. Detta ska jämföras med HO:s rekommendationer på 10 m eller kravet på högst 25 m.
- Utbyggnadsmöjlighet framför allt för kontorsverksamhet bör studeras vidare och förslagsvis placeras mot personalparkeringen i nordväst.
- Förslaget måste bearbetas så att entreprenadkostnaderna kan fås att bättre stämma överens med den angivna kostnadsramen.
|