|
Trädgårdens mänskliga och ekonomiska värde - om livskvalitet och attraktivitet i stadsbyggandet.
Arrangör: FOR – Fritidsodlingens riksorganisation i samverkan med Movium vid SLU, Programmet för odlad mångfald POM och Sveriges Hembygdsförbund
Trädgårdsmässan i Stockholm 23 mars 2006
Fler lägenhetsträdgårdar, arbetsplatsträdgårdar och skolträdgårdar efterlystes på seminariet "Trädgårdens mänskliga och ekonomiska värde" under trädgårdsmässan i Stockholm.
Landskapsarkitekt Sture Koinberg tyckte att det finns mycket att göra för att skapa fler trädgårdar i stadens livlösa mellanrum.
– Det finns gott om mark runt husen i miljonprogrammet. Parkeringar, åkerlappar och skogsdungar som kan användas till odling. När det industrialiserade byggandet kom till Sverige tappades trädgårdarna bort! Vad hände egentligen? I de tyska förebilderna fanns alltid trädgårdar med, konstaterade Sture Koinberg.
Många av de odlingsområden han varit med och iordningställt tillsammans med hyresgäster under sitt långa yrkesliv har försvunnit.
– Men jorden finns kvar. Det finns fantastiska möjligheter att förvandla mark kring bostäder, eller att möblera med grönska, skapa rum. En vanlig syrenberså kostar inte mycket, men betyder mycket. Arkitekter kunde, som i Berlin, låta trädgårdarna växa sig högt upp i byggnaderna, på taket, tyckte han.
Författaren Lena Israelsson talade om en grön våg i städerna, men konstaterade samtidigt att bostadsföretagen drar ner på skötseln av gårdar.
Även Emelie Grind, planchef i Upplands Bro, påpekade att det finns mycket restmark i kommunerna som kan användas bättre än idag. Hon visade tre exempel kopplade till flerbostadshus: Sickla Udde i Hammarby sjöstad, ett hyreshus med 20 odlingslotter på gården. Där har värden, Familjebostäder, ett ekonomiskt motiv, man räknar med att odlingslotter ska få hyresgästerna att bo kvar längre. Varje flytt kostar bolaget 100.000 kronor!
En bostadsrättsförening i Björkhagen utanför Stockholm har 20 odlingslotter á fyra kvadratmeter på två gårdar. En yta som är lätt att klara även för den stressade och ett bra sätt att umgås med grannarna. I Tungelsta har en ideell förening skapat en hybrid av lägenhetsträdgårdar och park och kommunen upplåter marken gratis till föreningen.
– Men det är svårt att hitta nya exempel på lägenhetsträdgårdar, tyckte Emelie Grind. Trots att de byråkratiska hindren inte är stora. Den största vinsten finns på det sociala planet, men fler odlingslotter innebär också minskat skötselansvar för kommunerna.
I Järla sjö, ett område i Nacka med 640 lägenheter, har alla lägenhetsträdgårdar.
Trädgårdarna är en tilläggsprodukt som man sålt på i marknadsföringen framhöll Sten IM Svensson från SIMS Marknadskonsult och tillade:
– Marknaden är klok ibland.
Kerstin Persson
|