Få unga svenska arkitektkontor får rita flerbostadshus, skriver Tomas Lauri. De som fått chansen lanserar ett nytt sätt att se på staden och lösa lägenheter på.
Den som har en mixad utbildning med kandidatexamen och masterexamen från olika arkitektutbildningar ska lättare kunna bli medlem i Sveriges Arkitekter. Ur arkitekten nr 12 2006.
Härlig julledighet stundar. Men vid Sveriges Arkitekters stämma i slutet av november var det stress i arbetslivet som satte fart på de fria diskussionerna. Även om arbetet är roligt, glöm inte bort omsorgen om dig själv, lyder samtalsterapeuten Bengt Näslunds bästa tips.
Engelsmannen Andrew Freear får årets Ralph Erskine-stipendium för sitt arbete för Rural Studio på Auburn University i Alabama. Studenterna ritar och bygger sina projekt i en av USAs fattigaste delstater. Återbruk av material och socialt byggande är två hörnstenar i Rural Studios verksamhet. Ur Arkitekten nr 10 2006.
Sveriges Arkitekters invalsregler fick hård kritik vid förbundets årliga utbildningsforum. Personer med en treårig kandidatexamen kan inte bli medlemmar, vilket upprör inredningsarkitekterna på Konstfack. Ur arkitekten nr 10 2006.
LTH, Chalmers och KTH får delvis ersättning enligt den så kallade designprislappen för sina arkitektutbildningar. Det framgår i den nya regeringens budgetproposition. Men frågan är om det i realiteten innebär mer pengar till utbildningarna än idag. Ur Arkitekten nr 10 2006.
Tydligare avslut med examen efter årskurs tre. Det är en av nyheterna när skolorna anpassar sig till den så kallade Bolognaprocessen. Effekterna kan bli en rad nya blandade examina och att fler nöjer sig med tre års studier. Till nyheterna hör också praktik som obligatorisk kurs på SLU, ny antagning till högre årskurser på Konstfack och graderade betyg på KTH. Ur Arkitekten nr 9 2006.
Sveriges Arkitekters styrelse diskuterar Bolognaprocessens konsekvenser för medlemskap i förbundet. Höstens stämma tar beslut om nya invalsregler. Ur Arkitekten nr 9 2006.
Med ena foten i undervisning och den andra på kontoret vill Apolis bygga sin praktik på lika delar tänka och bygga. Det nystartade kontoret använder sitt internationella nätverk. Kanske öppnar de filial i Paris. Ur Arkitekten nr 3 2006.
Johan Berglund fortsätter debatten om utbildningen och Sveriges Arkitekters roll med anledning av Klas Brunnbergs och Staffan Carenholms svar till honom och Jonas Olsson i Arkitektens januarinummer. Ur Arkitekten nr 3 2006.
Det bistra arkitekturklimatet är inte skolornas fel. Om regeringen menar allvar med sin arkitekturpolitik behöver skolorna få mer resurser. Annars hotar en massflykt av duktiga studenter från Sverige, varnar Leif Brodersen, prodekan vid KTH:s Arkitekturskola. Ur Arkitekten nr 3 2006.
Många, som jag själv, väljer att fullfölja sin utbildning utomlands där standarden är betydligt högre. Sverige behöver ge unga arkitekter en chans att delta i leken, skriver Johan Berglund. Ur Arkitekten nr 1 2006.
Arkitekt Jonas Olsson i Malmö kommenterar den debatt om svensk arkitektur som inleddes av Fredrik Fritzon i oktobernumret. Han är orolig över det svar Klas Brunnberg och Staffan Carenholm gav och efterlyser en kritisk analys av tillståndet för svensk arkitektur. Ur Arkitekten nr 1 2006.
"Vi ifrågasätter inte Arkitektens rätt att göra sin egen bedömning av högskoleverkets rapport, men hävdar att medlemmarna också har rätt att få saklig information i sin medlemstidning." Ur Arkitekten nr 1 2006.