|
om shopping och arkitektur
I hörnet av rue de la Michodière och rue Neuve-Saint-Augustin i Paris stannar hjältinnan i Èmile Zolas roman Damernas paradis från 1883, förstummad inför stadens nya modeaffärer. Varuhuset blev symbolen för en ny tid och förändrade hela västvärldens konsumtionsmönster. Här skulle man förföras, begära, drömma titta och konsumera.
Nina Björk skriver om Damernas Paradis i essäsamlingen Sireners sång och beskriver hur kvinnor kunde tillbringa hela dagar i de nya varuhusen och där vann en ny fysisk frihet utanför hemmet. Det moderna konsumtionssamhället växte fram och där föddes också den drömmarnas värld vi lever i idag.
Rem Koolhaas studenter på Harvard Design School studerade under ett år fenomenet shopping som det urbana livets kärna. The Harvard Design School Guide to Shopping undersöker hur shopping definierar våra städer. Köpcentra beskrivs som vår tids offentliga samlingsplatser och shopping som den sista kvarlevande formen av offentlig aktivitet. Konsumenten som den nya stadsplaneraren.
Naomi Klein, författare till bästsäljande No Logo (Ordfront 2001), har blivit upphöjd till globaliseringsmotståndets andliga ledare och boken en antiglobaliseringsbibel om reklamens makt, om globaliseringen, om medborgaren som konsument och om varumärken. Att sälja Coca-Cola och Nike är enligt Klein religionsutövning, företagen måste göra stora anspråk och idag är det företagsskraporna som tecknar städernas skyline.
Helena Mattssons avhandling om arkitekturteoretikern Reyner Banham finns nu som paperback. (Arkitektur och konsumtion, Reyner Banham och utbytbarhetens estetik. Symposion 2004). Mattsson tolkar Banhams tro på konsumenten och skriver om hur arkitekter måste förstå det kommersiella och människors begär. Arkitekturen är ingenting om det inte finns konsumenter. Och brukarens begär är lika mycket värt som estetiken.
|