Av Kerstin Persson
Landskapsarkitekten Cris Delisle banar väg genom sly och högt gräs. Blommande renfanor, en och annan cikoria, träd och buskar, en stillsam å med brunt vatten som rinner i en djup fåra längs ena kanten på området. Det ser ut som vilken svensk sensommaräng som helst.
Men skenet bedrar.
För 30 år sedan utspelades Sveriges första och största miljöskandal här, mellan två järnvägsspår och en förgiftad å. Tidningsrubrikerna var krigslika och handlade om gifttunnor som i skydd av nattens mörker grävts ned i utkanten av fabriksområdet. Invånarna i Teckomatorp var oroliga för hälsan och för att förlora jobben.
- Jag minns BT Kemi-skandalen, säger Cris Delisle. Jag hade precis flyttat till Göteborg från England då.
Det blev rättegång. Trädgårdsmästaren som fått sina grödor förstörda av giftvattnet som läckt ut i Braån fick skadestånd. Företaget, som tillverkat växtbekämpningsmedel och grävt ned gifttunnor, hade bytt ägare flera gånger. De sista ägarna flyttade efter domen sitt kapital till det danska moderbolaget. BT Kemi sattes i konkurs. Fabriken sprängdes 1979.
Ingen dömdes för brottet mot miljöskyddslagen eftersom preskriptionstiden hade gått ut. BT Kemis direktör och fabrikschef åtalades för vårdslöshet med gift enligt brottsbalken, men friades.
På den här marken, där vi kliver omkring, grävde brandmän från Svalöv upp tusentals ton gift som låg i rostiga och läckande tunnor. Marken sanerades i omgångar, utifrån dåtidens gränsvärden och vad som då ansågs farligt. Området omringades av ett dräneringssystem och vattnet pumpades till en uppsamlingsdamm som finns kvar än. Miljölagen skärptes.
Sen trodde kanske många att saken var historia. Fel. Nya provborrningar har visat att det finns kvar föroreningar i marken.
När länsstyrelserna inventerade sina "herrelösa" riskområden för några år sedan låg BT Kemi överst på Skånes lista.
Nu har Svalövs kommun åtagit sig att ta över huvudmannaskapet från länsstyrelsen för den slutliga efterbehandlingen. Länsstyrelsen får därmed en entydig roll som tillsynsmyndighet.
En ny plan för hur området ska användas och utformas i framtiden ska vara klar under året. Giftmarken ska med hjälp av Cris Delisle förvandlas till ett "attraktivt naturområde" efter saneringen. Området är ungefär sex hektar, 150 x 400 meter stort.
Saneringen leds av en särskilt utsedd styrelse kallad styrelsen för BT Kemi Efterbehandling och den har samma status som en kommunal nämnd. Svalövs kommun vill göra upp med historien en gång för alla, tvätta bort giftstämpeln från BT Kemi-tiden. Saneringen ska vara föredömlig.
Konsulterna handlades upp i våras och Cris Delisle från GF Konsult i Göteborg kom in i projektet i april. Till det tredje projektmötet i Teckomatorp den 30 augusti kommer han med färska idéskisser under armen, utarbetade efter ett informationsmöte med allmänheten i våras.
På kvällen blir det ett nytt möte med invånarna. Då ska han visa hur han tänkt.
- Man får aldrig två sådana här uppdrag, säger Cris Delisle. Tidsaspekten är fascinerande. Att vara med om det här är att vara med om en brytpunkt. Det finns tiden före, med hela BT Kemi-historien. Nu tar den perioden slut. Efter återställningen börjar den nya tiden. Området får ny utformning och de växter som planteras nu kommer att växa långt in i nästa sekel.
Markförhållandena är ovissa, föroreningarna ska kartläggas och det är svårt att få grepp om hur utbredda de är. Mängdmässigt dominerar klorfenoler och klorkresoler men det finns också fenoxisyror och dinoseb.
- Ingen vet vad och hur mycket vi kommer att hitta när vi börjar gräva igen. Det gäller att göra rätt. Meningen är ju att vi ska höja Teckomatorps anseende, inte sänka det, säger projektledaren Lars Bevmo. Det får inte bli någon ny Hallandsås, där man gjorde mycket fel.
Samtidigt är han noga med att påpeka att det framför allt är miljörisker man talar om och skyddet av Braån. Hälsoriskerna bedöms vara "låga till måttliga".
Efter saneringen kommer området att täckas med nya massor. Cris Delisle avgör var de rena massorna ska hamna. Han får bestämma nivåerna.
- Vi tippar där han bestämmer, säger projektledaren.
Man har just satt upp en väderstation i området. Den ska bland annat mäta vindriktningar så att schaktarbetena kan avbrytas om det börjar lukta illa. För det kommer det att göra.
Projektledningen söker nu "luktobservatörer" bland ortsborna, personer som är hemma mycket och kan rapportera när det börjar lukta. Inte för att lukten är farlig utan för att teckomatorpsborna inte ska utsättas för mera obehag. Det räcker med det som varit.
En attitydundersökning som utfördes tidigare i år visar att de flesta skåningar som har åldern inne fortfarande tänker på giftskandalen när de hör namnet Teckomatorp. En del vet också att Teckomatorp är en viktig järnvägsknut i Skåne. Men hur många vet att den äldre delen av orten är av riksintresse, skyddad för sin stadsmässiga rutnätsplan? Byn har cirka 1.500 invånare och många fina, dekorerade tegelhus.
Cris Delisle har tagit fasta på invånarnas önskemål om aktiviteter för barn i sitt förslag. Inför kvällens möte är han nyfiken på vad de ska tycka. Det värsta är om det blir alldeles tyst, säger han. Då har man missat målet. Motreaktioner är bättre än inga reaktioner alls.
- Det är ingen mening med att jobba vidare med ett förslag de inte har användning för.
Det första som ska ske under hösten är att man bygger ett nytt dräneringssystem runt det förorenade området som skydd under byggtiden. Projektet har just fått tillstånd att lagra rena massor bakom Torgskolan där projektledningen har sitt högkvarter och informationscentrum. Massorna, krossad betong och lermassor från Lund, ska användas för olika typer av markuppbyggnad. Det kommer mera så småningom.
- Det är sällan man har obegränsad tillgång till massor, påpekar Cris Delisle. De kommer att räcka till att omvandla området, att bygga en pyramid om vi så vill.
I bästa fall kan saneringen vara slutförd om några år.
- Jag har det bra, konstaterar Cris Delisle inför det tredje projekteringsmötet i skolan. De andra konsulterna måste titta bakåt och nedåt i mörkret. Jag tittar framåt, på den ljusnande, grönskande framtiden!
Ändå refererar han till historien på informationsmötet med allmänheten i ortens gamla Folkets hus samma kväll. Mötet i våras lockade cirka 150 invånare, den fina augustikvällen kommer cirka 60. Nu ska landskapsarkitektens idéer prövas.
Han visar sina idéskisser, ett tredelat område format av trädbevuxna vallar. Han kallar dem "Teckomatorps backar" och publiken fnissar - ska man tävla med Brösarp? Vallarna skapar rum och variation i landskapet och skyddar mot järnvägen.
- Man ska känna att man är i landskapet, inte vid sidan av järnvägen, säger han.
Han visar en möjlig midsommaräng och en 10-12 meter hög belyst utsiktspunkt kallad "Himmelslunden" där barnen kan åka pulka på vintern och kanske gräva ned en hälsning till framtiden.
- Här uppe har vi historien långt under oss, säger han.
I "Barnens skog" kan barnen plantera egna träd för att markera den nya tidsåldern. De växande träden visar tiden som passerar.
Han visar en vattenspegel med inflöde från Braån intill, där man kan promenera runt och åka skridskor.
Cris Delisle får varma applåder och flera kvinnor kommer med positiva kommentarer. "Bra att du tänkt på barnen med pulkabacke, grillplats, skridskobana", säger en. "Vattnet är jättefint, jag ser musik på en flotte framför mig", säger en annan. "Vi behöver det här området", säger en tredje.
Han förklarar att det kommer att ta tid. Mycket är ännu osäkert, hur mycket pengar det finns, till exempel. Träden blir inte höga förrän om 10-15 år.
Men tiden är en viktig del i projektet.
- Man måste ha respekt för tiden, säger projektchefen Lars Bevmo. Det här har hållit på i 30 år. Varför skulle det vara klart i morgon?
Cris Delisle är lättad efter mötet. Han känner att han är på rätt spår, har fått acceptans för sina idéer.
Om invånarna inte är intresserade, förlorar projektet i skärpa, säger han.
- Jag är fascinerad av Teckomatorps lokaldemokrati. Tänk att folk går samman på sin fritid och diskuterar samhällets framtid. Det är så bra som det kan bli!