Det lossnar för Europan

Europan, tävlingen för unga arkitekter om bostadsbyggande, är framme vid sin åttonde omgång. På kontinenten har den resulterat i flera innovativa förslag. I Sverige har det varit magert - till nu.

Av Tomas Lauri

Den bruna jorden täcker marken runt husen i väntan på grönska. Det målas och monteras in i det sista. I vår flyttar de första familjerna in i radhusområdet Lilla Åleryd tio minuter utanför Linköpings kärna. Livet kan börja.

För tävlingen Europan, som nu är inne på sin åttonde omgång, är det ett steg framåt. Aldrig förut har ett vinnande förslag förverkligats i Sverige.

"Prisbelönt arkitektur" står det överst på den väldiga skylt som annonserar radhusområdet. Det är på många sätt en symptomatisk skylt. Vem vet vad Europan är utanför arkitekturkretsar?

Den där vildvuxna tävlingen som det aldrig blir något byggt ifrån. Så har Europans mest efterhängsna rykte varit. Ser man till att tävlingen, som är öppen för arkitekter under 40 år och i huvudsak behandlar bostadsbyggande, har hållits på 15 svenska tomter och att en vinnare har färdigställts, är det ett bekräftat rykte.

Europan har levt ett liv i skymundan här.

Det finns en flagrant överensstämmelse mellan var tävlingen har varit framgångsrik och var bostadsarkitekturen har varit innovativ på senare år. Holland, Frankrike, Spanien och Schweiz har flest genomförda Europan-förslag.

- Helt klart har tävlingen en annan status på kontinenten. Jag kan jämföra med en skylt jag såg i Frankrike där Europan användes som ett varumärke när ett tävlingsförslag byggdes. I stället för "prisbelönt" stod det "Europan-vinnare", säger Per Kraft, som tillsammans med arkitektkollegan Leif Brodersen ansvarar för Europan i Sverige.

Läser man den nyutkomna boken "Implementations" om genomförda Europan-projekt framstår hela Norden som fientligt. Finland har bara marginellt bättre siffror än Sverige. Norge har nyligen gått med. Och Danmark ska gå med till nästa Europan-omgång.

Kanske betyder en nordisk arkitektur präglad av praktiska hänsyn och en ärvd ovilja att diskutera mycket i sammanhanget. Europan är ingen vanlig tävling utan en idétävling. Den har axlat ett ansvar för visioner om städer och boende och aldrig varit direkt pragmatisk.

Ingen tävling på senare år har haft ett lika tydligt grepp om framtid och utveckling. Den är en plantskola för storarkitekter i vardande. Som Njiric Njiric, MVRDV och Brisac Gonzalez. Europan är mäktigt i den bemärkelsen. Men också genom att de flesta samtida märkvärdiga idéer om bostadsarkitektur prövats i Europan-tävlingar.

De senaste årens tävlingar är emellertid på god väg att sudda bort tävlingens svenska rykte. Såväl i Växjö som i Kristianstad och Helsingborg pågår planarbete som grundar sig på Europan. Idéer har blivit till handling.

Att Europan-projekt äntligen blir av beror delvis på att det finns en efterfrågan på bostäder igen. Kapitalet är villigt.

- Man får inte glömma bort att det var en lågkonjunktur i mitten av nittiotalet. Under flera år byggdes det ingenting alls. Att Sverige inte deltog i Europan 5 1998 tyder på det, konstaterar Per Kraft.

En annan tydlig tendens, enligt Per Kraft, är att när tävlingen är mer inriktad på konkreta förslag än idéprojekt ökar sannolikheten för ett genomförande. Om en byggherre sedan är inkopplad och villig att satsa möda och pengar är det troligt att förslagen blir av.

Kristianstadsbyggen har haft en ledande roll i hemstaden. De ensamma stod för Europan-kostnaden på 650.000 kronor. De saknade representant i tävlingsjuryn, men de utnyttjade sin rätt att förorda de polska segrarna.

- Det fanns krafter inom juryn som föredrog de som kom tvåa. För oss var deras förslag svårt att realisera, för mycket av ett idéprojekt. Juryn lyssnade på oss, vilket vi är glada för, säger Per-Ola Pershaf, vice VD och byggnadschef på Kristianstadsbyggen.

För vinnarna i fjolårets Göteborgstävling Mikael Frej, Joakim Lyth och Anders Olausson har det däremot varit tyst. Tävlingen har inte resulterat i mer än ett litet planuppdrag för kommunen i samma område.

- Vi kom ju fram till att det var dumt att bygga bostäder på tomten i Gårdsten, så det är väl inte konstigt att vi inte har fått så mycket fortsatt arbete. Det var dessutom en utpräglad idéuppgift. Och det är svårt att få ekonomi i byggandet där, säger Joakim Lyth.

- Ändå är vi lite besvikna på att kommunen inte har vågat ge oss någon ny större uppgift. Det var ju så stor uppståndelse kring vinsten. Alla tänkbara medier var på plats vid presentationen. Kanske var allt det bara ett sätt för kommunen att vinna lite goodwill, spekulerar han.

Per Kraft och kollegan Leif Brodersen vänder sig till så många kommuner som möjligt när de söker tomter för Europan. Ofta är de flesta initialt positiva. Stötestenen är kostnaden för ett evenemang.

- Det bästa för tävlingen är naturligtvis när ett bostadsbolag och kommunen delar på ansvar och drar åt samma håll, konstaterar Per Kraft.

Växjö framstår som en ideal Europan-arrangör. En engagerad stadsarkitekt, Erland Ullstad, och ett kommunalt fastighetsbolag som är måna om att realisera tävlingen.

Det segrande förslaget i Växjö av arkitektkontoret QPG från Göteborg har lett till ett omfattande planarbete som har förändrat kommunens syn på sin framtid.

- Jag är oerhört glad för QPG:s arbete. Det har öppnat för så mycket, säger Hans Andén på det kommunala fastighetsbolaget i Växjö.

Planprocessen har varit ett demokratiskt experiment. Med utgångspunkt från sitt vinnarförslag har QPG skapat en hemsida om tävlingsområdet Bäckaslövsgärdet. Denna har medfört att växjöborna har tillägnat sig förslaget och medverkat till förbättringar. Sakta har en övergripande plan vuxit fram. Växjö är nu framme vid detaljplaneringen av hela området. En första del har det hållits ett parallellt uppdrag om. QPG var en av fyra medverkande. Sannolikt kommer de att få vara med om att rita den första gatan och huset.

- Det känns oerhört bra. Genom att medverka hela vägen har vi en möjlighet att statuera ett exempel, även om vi tror att vår övergripande plan, vårt ramverk, håller för de flesta estetiska uttryck, säger Petter Lodmark på QPG.

När Europan-husen är färdiga väntar mötet med kunderna. Vem vill bo i ett Europan-projekt?

Göran Jacobsson, byggnadschef på HSB i Östergötland, är uppenbart stolt när han visar runt på Europan-området i Linköping. Efter en trög start har försäljningen satt fart. Nästan alla de 44 radhusen är sålda.

Han berättar att de flesta uppfattar området som annorlunda. Det är unga familjer som söker nya former som flyttar in, konstaterar han.

Per Kraft menar att en arkitekt kan bli förvånad över vad allmänheten anser som extremt. Lilla Åleryd är inget arkitektoniskt hårt och nischat område, förutom att några längor har en hög gavel och att taken mot söder hasar ner för att skydda mot södersolen.

Det är nära en nordisk lågmäld och finstämd modernistisk tradition. Inpassade på en äng intill ett äldreboende i gult tegel från 50-talet och bland kullar där gamla ekar dignar ger radhusen ett idylliskt intryck.

Själva genomförandet har varit ett givande och ett tagande. Insidan är så gott som intakt. Fönstersättningen har förenklats. Den finländska arkitekten Asko Takala hade valt tegel från början. När HSB ville att det skulle vara äkta trähus, föreslog han en fjällpanel, som HSB avböjde "rädda för att det skulle se ut som en fjällstuga", enligt Göran Jacobsson. Det har i slutändan blivit en liggande träpanel med trälister över elementskarvarna.

Under processen har huslängorna delats upp, så att det öppnats siktlinjer och rumsligheter genom området.

- Vi har försökt att hålla oss så nära ursprungsförslaget som det har gått. När det inte har fungerat har hela tiden Asko Takala varit med och gestaltat förändringen, säger Göran Jacobsson. Han är uppenbart stolt över området, så stolt att man på HSB planerar en bok om det och ett symposium kring Europan. Arbetet har gett mersmak.

Årets Europan-tävling, se www.arkitekt.se/europan/8