Arkitektur kan du läsa på KTH (Tekniska högskolan i Stockholm), LTH (Lunds tekniska högskola), CTH (Chalmers tekniska högskola i Göteborg) samt på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng, d.v.s. fem år. De flesta tar i praktiken längre tid på sig för studierna. En termins eller ett års studieuppehåll för en längre praktikperiod rekommenderas. Även ett halvt eller ett års utbytesstudier är mycket vanligt.
Utbildningen följer den så kallade Bolognamodellen med två etapper. Efter tre år finns möjlighet att avlägga kandidatexamen.
På Chalmers finns också en utbildning som heter Arkitektur och Teknik. Den riktar sig till den som är intresserad av de tekniska delarna inom arkitektyrket. De som tar examen från AT utbildningen kan också välja att ta ut både examen i arkitektur och som civilingenjör fast då krävs 360 högskolepoäng, det vill säga sex års utbildning.
Studierna skiljer sig en del från många andra högskoleutbildningar. Det är mindre föreläsningar och mer projektarbeten, särskilt under den senare delen av utbildningen.
Till arkitektutbildningen sker antagning på tre sätt: via betyg, via högskoleprov eller via det särskilda arkitektprovet, med en tredjedel av platserna vardera. Sammanlagt antas ungefär 270 studerande varje år. Antagningspoängen hör till de högsta på de tekniska högskolorna och har de senaste åren legat mellan 19,5 och 20,0 på alla de tre högskolorna.
Arkitektyrket rymmer mycket mer än att rita nya hus.
Stads- och samhällsplanering är av tradition betydelsefulla arbetsuppgifter för arkitekter. Arkitektens roll i dessa sammanhang är ofta att hitta lösningar som sammanväger olika krav och önskemål. Ett allt viktigare krav har blivit att planera utifrån ekologiska utgångspunkter, för att åstadkomma ett uthålligt samhälle som inte slösar med naturresurser. Dessa krav skall sammanvägas med ekonomiska, tekniska och estetiska till en välfungerande helhetslösning. Ett exempel på områden där arkitekter i ökad utsträckning medverkar är planering av vägar och andra trafiklösningar.
Ett annat ökande arbetsområde för arkitekter är att förvalta det befintliga byggnadsbeståndet. Det innebär både att vårda kulturarvet och att utveckla och anpassa befintliga byggnader till nya verksamheter och nya krav. Här kan arkitekter medverka både som projektledare anställda av större fastighetsförvaltare och som konsulter.
Men fortfarande är projektering, eller "rita hus", den vanligaste arbetsuppgiften för arkitekter. Men det arbetet är inte heller riktigt som du kanske föreställer dig. Det handlar inte bara om ett fritt skapande, där endast formen har betydelse. I stället handlar det också här om att sammanväga en rad olika krav och önskemål till en fungerande helhetslösning. Den viktigaste utgångspunkten är att byggnaden skall fungera på ett bra sätt för dem som skall nyttja den. Dessa funktionella krav skall sammanvägas med tekniska, ekonomiska, ekologiska och estetiska. Ofta prövar arkitekten under arbetets gång många alternativa idéer och förslag, hela tiden i nära dialog med sin kund. De arkitekter som är ansvariga för ett projekt sitter ofta som spindeln i nätet och samordnar kontakterna med övriga konsulter, som har hand om el, ventilation mm, samt med kommunen och andra myndigheter.
Men mycket av arbetet med att rita hus ligger i senare skeden och består av att i detalj rita upp alla olika lösningar, ritningar som sedan används på byggarbetsplatsen för att bygga efter. Som nyutbildad arkitekt anställd i ett arkitektföretag kan man under flera år få arbeta med sådana mer rutinmässiga arbetsuppgifter, utan eget ansvar för idéer och lösningar. I detta arbete har datorn blivit ett allt viktigare verktyg.
Vid all byggnadsverksamhet är det byggherren, dvs ägaren till fastigheten, som ansvarar för att samhällets krav på hållbarhet, brandsäkerhet, tillgänglighet för handikappade osv. blir uppfyllda. För det behöver byggherren hjälp. Arkitekten har en viktig roll när det gäller att hjälpa sin kund i dessa frågor, dvs. vara byggherrens rådgivare i alla frågor som rör bygget. Men samhället har bestämt att byggherren måste utse en särskild person, kallad kvalitetsansvarig, som ansvarar för att se till att allt görs som planerat, så att samhällets krav uppfylls. Många arkitekter kan ta på sig rollen som kvalitetsansvarig.
Som anställda i kommunerna arbetar arkitekter, utöver med planering, också med att behandla bygglov och att ge råd till allmänhet och byggherrar. Arkitekter arbetar också med utredningar och forskning.
Den största gruppen arkitekter arbetar som anställda i arkitekt- och konsultföretag. Arkitekter finns också anställda i kommunerna samt i statliga myndigheter som länsstyrelserna, boverket, vägverket, naturvårdsverket m.fl.
Antalet egenföretagare är stort bland arkitekterna. Även nyutbildade startar idag egen verksamhet. Många av dessa samverkar med andra i nätverk.
|