Arkitekten januari 2007

PDF-version

25 januari 2007

Lite ögongodis blir det också

När jag var barn fick jag höra att havet och atmosfären var så ofantligt stora att mänskliga föroreningar späddes ut tills de helt försvann. Numera är det knappast någon som tror det. Tvärtom är alla överens om den stora påverkan som mänskligheten har på miljön, och då inte minst på jordens klimat.

Under det senaste året har klimatfrågorna blivit rejält uppmärksammade i media. Ofta med åtföljande råd hur man själv som individ kan bidra till att minska sin klimatpåverkan. Allt sådant är förstås bra – men energianvändning och klimatpåverkan är i högsta grad politiska frågor och måste lösas genom politiska beslut, inte genom en privatisering av problemen. Mänsklighetens överlevnad kan inte göras beroende av hur du eller jag agerar som enskild individ.

När vi i årets första nummer av Arkitekten spanar mot framtiden är det hållbarhetsfrågorna som står i centrum. När du läst artiklarna kommer du att inse att kraven på arkitekterna måste öka, både när det gäller planering och byggnadsutformning, om det ska finnas en chans att lösa denna mänsklighetens ödesfråga. Enligt energiexperten Anders Nylander, som intervjuas i detta nummer, bygger vi idag mindre energieffektivt än för tjugo år sedan. Det borde förstås vara tvärt om.

Lite ögongodis blir det också, och hållbarhet i annan form, nämligen i form av en återanvänd krigsbunker i Berlin.

Per Lander

Arkitekt i hetluften

…Helena Glantz på U.D., Urban Design i Stockholm, som ska utforma Fortums nya biobränsleeldade kraftvärmeverk i Värtan i Stockholm tillsammans med danska kontoret Gottlieb Paludan. Verket ska vara i drift om tre år.

Hur får man ett sånt här uppdrag?

– Man ska vilja ha ett uppdrag i den stora skalan och vara intresserad av stadsbyggnad. När vi såg Fortums annons anmälde vi oss tillsammans med Gottlieb Paludan, ett etablerat kontor som arbetar med kraftvärmeverk och som vi redan kände. Fortum valde ut tre kontor och fastnade för vårt förslag.

Hur har ni delat upp jobbet?

– U.D., som nu har sex medarbetare, fokuserade på kontexten i början – läget i Stockholm, landskapet, mötet med Norra Länken – och att tolka Fortums intentioner. Gottlieb Paludan bidrog med sitt kunnande om kraftverksanläggningar. Efterhand har vi kommit in på varandras områden.

Ni vill göra en industribyggnad som avspeglar modernt miljövänligt energitänkande. Hur kan det gestaltas?

– Vi strävar efter en skala som ansluter till såväl omgivande kraftverksbyggnader, trafikplatsen som bostadsområden. Byggnaden är skulptural på håll, men nära bryts skalan ner och man skymtar siloer och rör bakom en yttre, halvtransparent skärm och terrakottaelement. Terrakottan ansluter till de äldre tegelbyggnaderna på området och är ett återvinningsbart material. Vi arbetar med ljussättning, mjuka former och att tänka park, inte industriområde.

Urban Design fick Sveriges Arkitekters pris Guldstolen för inredningen av Brios huvudkontor i november. Har det betytt något för kontoret?

– Förutom att det var jätteroligt blev vi inbjudna till ett parallellt uppdrag om en utställning på Världskulturmuseet i Göteborg. Annars har de stora uppdragen, som att göra en massa identitetsstarka huvudkontor, inte kommit riktigt än…

Kerstin Persson