|
Fotograf: Jonte Wentzel.
|
|
Att vara arkitekt har hög status. Innan man blivit det. På de tekniska högskolorna har arkitektutbildningen länge haft störst söktryck och högst antagningspoäng.
Men när studenterna är klara med utbildningen sjunker statusen snabbt, åtminstone krasst mätt i pengar. Redan några år efter examen har arkitekterna ohjälpligt halkat efter årskurskamraterna från civilingenjörsutbildningen. Faktum är att den tiondel av arkitekterna som har bäst betalt nätt och jämnt kravlar sig upp till genomsnittslönen för civilingenjörer. Begrunda diagrammet på sid 17. Efter 15 år är skillnaden i medianlön 10.000 kronor per månad.
Även om man jämför inom byggbranschen – där civilingenjörslönerna är lite lägre – så ligger arkitekterna långt efter, konstaterar Sveriges Arkitekters chefsförhandlare Christer Fritzell i en kommentar.
Vad beror denna stora skillnad på? Det finns väl ingen som egentligen tycker att arkitektens insats är mindre viktig än civilingenjörens. En förklaring är kanske att arkitekter i gemen inte verkar vara särskilt intresserade av att göra en god affär. Varken som företagare eller som anställda.
Men kanske håller det på att ändra sig? Att arkitekter kan göra viktiga insatser även för den ekonomiska framgången visas inte minst i vårt inledande reportage. Och arkitekter har på senare tid visat sitt intresse för det affärsmässiga genom att engagera sig på typhusmarknaden. Läs mer om det i det här numret av Arkitekten.
Per Lander
... är Leif Thorin, generalsekreterare i Koloniträdgårdsförbundet. Det är dags för årets stora trädgårdsmässa i Stockholm där förbundet och FOR, fritidsodlarna, medverkar.
Håller trädgårdstrenden i sig?
– Ja, inget tyder på annat. Det ges fortfarande ut massor med trädgårdsböcker och trädgårdstidningarna har stora upplagor.
Handlar det om att odla grönt eller om att odla en livsstil?
– Svår fråga. Intresset för närmiljö och heminredning är stort. En del läser kokböcker utan att laga mat, andra bläddrar i trädgårdstidningar utan att odla. Några ser växtligheten som ett formelement, ett trädgårdsrum som kompletterar bostaden.
Vad säger du om alla prylar på trädgårdsmässorna?
– Handeln med trädgårdsvaror ökar. Jag hoppas det uttrycker ett trädgårdsintresse.
Hur är arkitektintresset för att rita kolonistugor?
– Stort, vi får massor med förslag i tävlingar. Men de är svåra att få i produktion. Större friggebodsmått enligt nya PBL kanske kan öka möjligheterna.
Och landskapsarkitekterna?
– De har en viktig uppgift att inspirera folk att göra något bra av sina trädgårdar. Jag hoppas de blir mer medvetna om trädgårdars och koloniområdens betydelse för folkhälsan. Många tänker oftare park än trädgård idag.
Vilka är era politiska krav detta valår?
– Trädgårdar för alla som vill odla, även i förtätade bostadsområden. Begreppet självförsörjning kan bli aktuellt igen. Om oljan tar slut behövs lokal mark att odla - och folk som kan odla.
Kerstin Persson