|
Fotograf: Petra Hellberg.
|
|
Visst är det lustigt att Sveriges samhällsbyggnadsminister (Mona) och den som gett namn åt Sveriges främsta arkitekturpris (Kasper) har samma efternamn?
Fast det har de ju inte. De stavar det olika. Mona med h, Kasper utan. Att man kan råka stava fel på Salin-priset är kanske ursäktligt för de flesta. Men när regeringens eget råd för arkitektur, form och design inte kan hålla isär Salin och Sahlin blir man lite undrande – särskilt som en av ledamöterna i rådet är den senaste mottagaren av priset. För inte kan det väl vara så att det ligger någon tanke bakom – att man medvetet vill associera priset med Mona?
Du kan läsa mer om rådet för arkitektur, form och design både på nyhets- och ledarplats i detta nummer av Arkitekten.
Roligare kanske det är att läsa om lek, som du också kan göra i det här numret av Arkitekten. Vi bjuder på forskarnas analys av vad lek egentligen är och vad som krävs av platser för lek. Och exempel på nya lekplatser.
Är du inte upplagd för lek, kan du i stället fördjupa dig i den inledande artikeln om hur man i Danmark bygger billigt – och då menar vi verkligen billigt – med hjälp av industrialiserat byggande på arkitekters vis. Projektet kommer också att redovisas på Sveriges Arkitekters konferens om industrialiserat byggande den 25 april. Skynda att anmäla dig.
Per Lander
Arkitekt Erik Stenberg är en av initiativtagarna till boutställningen Tensta Bo 2006 som han är med och planerar för fullt. I dagarna avgörs bland annat vem som vinner tävlingen om en idrottshall och ett kollektivhus. Båda förslagen kommer att ställas ut på boutställningen nästa sommar.
Varför bor du i Tensta?
– Det började med att jag ritade om lägenheter i samarbete med Thomas Sandell därute åt Träindustrin. Jag upptäckte hur bra mycket var. Att nästan allt som sagts om Tensta var missvisande. En av de få lägenheter som genomfördes blev jag själv erbjuden och flyttade in i. Jag tvekade inte.
På vilket sätt skiljer sig Tensta Bo 2006 från andra boutställningar?
– Ursprungstankarna bakom utställningen var att ändra miljonprogrammet inifrån. Nästan alla dagens upprustningsförslag handlar om att måla om eller på annat sätt förändra det yttre. Men lägenhetsbeståndet är ensidigt. Det finns många treor i hela västerort och exempelvis bara 17 femmor på de 6.800 lägenheter som Svenska Bostäder förvaltar runt Järvafältet.
– Nästan alla miljonprogramslägenheter ritades åt gårdagens kärnfamilj. De måste byggas om för att passa dagens mångfald av individer och familjer. Husen från den tiden är dessutom lätta att bygga om. Tanken var att göra en utställning som introducerade detta nya positiva sätt att se på miljonprogrammets framtid.
Men av programskrivningen att döma kommer en stor del av utställningen att handla om de nya lägenheter som uppförs. Det är rätt långt ifrån din ursprungliga tanke?
– Ja det är lite sorgligt. Men samtidigt som mina argument möts med skepsis av byggföretagen så är de med i diskussionen som aldrig förr. Och ännu är inte programmet för boutställningen spikat.
Tomas Lauri